G Er Foto

lustigt det här

2010-10-25T21:51:00.000+02:00

Har precis skrivit på min andra blogg och stängt av datorn och allt när jag bara fick en känsla av att jag skulle kolla youtube för en låt väntade på mig där. Och den låt som direkt dök upp på första sidan var denna. Vad den ska betyda tänker jag inte ens analysera just nu för nu tänker jag sova. Jag gjorde bara vad jag blev tillsagd just nu, eller vad man ska säga. Hur som helst måste jag säga att det var en bra låt. Har tidigare inte hört denna vad jag vet, trotts att jag gillar tjejerna i gruppen. Så något lär den betyda.
God natt

Färdig...

2010-10-21T21:56:00.003+02:00

Eller åtminstone nästan. Ja för idag kom SIgge hit gjorde klart grävningen runt huset. I alla fall så långt det gick men jag orkar inte bråka längre utan nu gör jag resten själv. Fattar inte vad tidigare grävare hållt på med då det fortfarande inte fanns grejor så det räckte.
När han i våras var här och skulle göra klart så fick jag reda på att jag skulle skaffa ett avrinningsrör på ca 5-6 meter för att han skulle kunna göra klart. När han väl var här blev det ändå inte klart för det röret som jag skulle ha skaffat var inte alls något avrinningsrör utan ett dränerings rör på 5-6 m.
Så även ett dräneringsrör skaffades in men då kom han aldrig tillbaka i stället. Nu när det skulle göras klart så visade sig att trotts att jag hade skaffat en pip extra så saknas ändå ett rör på ca 6 m innan det går att lägga igen allt.
Men som sagt nu vill jag bara avsluta detta så jag kommer gräva igen sista biten för hand.
Det saknas även matjord på flera ställen men jag är så trött på hela denna historien så nu vill jag bara få ett avslut så jag kan stänga dörren och gå vidare.
Tyvärr kan man väl säga att den som skulle betala allt detta går vinnande ur detta men det bryr jag mig inte om. Har under hela tiden försökt ordna det bästa för alla parter trotts att jag skulle ha kunnat göra tvärt om och bara tänkt på mig själv. Men något tack tillbaka har man inte fått och lär inte få det heller, snarare tvärt om.

Men som sagt nu ser jag det som klart och jag kan se fram emot en vår där jag direkt kan börja arbeta i trädgården. Det kommer bli massa grävning (för hand) då jag fortfarande har en stor hög med jord som också skulle ha planerats ut men som inte heller blev gjort av berörd part. Men ändå känns det som att allt är klart nu när rören ligger i backen.

En lite lustig sak var att precis som Sigge kom idag med traktorn så åker han som skulle ha gjort klart allt förbi ute på vägen, vi var i alla fall två som fick oss ett leende :-)

Sedan hade jag också bokat helt fel idag då jag skrivit in i min kalender att jag skulle fota baby idag. Men så var inte alls fallet utan det var i morgon det :-)

Så nu är det bara att försöka få någon sömn trotts fullmåne. Funderade ju här om dagen varför jag inte kunde sova men fick ju förklaringen till slut varför.

En annan fundering som jag också har är vilken blogg jag ska använda mig av. Prövar ju även en annan på min egen domän men det känns som att denna faktiskt har fler funktioner. Kanske den andra får bli en ren fototeknisk blogg, vi får se vad som händer. God natt

Äntligen

2010-10-20T22:01:00.004+02:00

Äntligen kommer det bli färdig grävt på tomten i morgon kommer grävaren hit och gör klart. Inte den grävmaskinist som påbörjat och som har hållit på i sex eller sju år nu utan nu kommer en ny hit.
Tänka sig att vissa bara lovar och lovar och inget händer, eller händer och händer, en hel del har väl hänt under tiden men inte det som skulle hända. Det tog bara några veckor efter att jag frågat denna personen som för övrigt är en gammal klasskompis innan han ringde idag och sa att jag kommer i morgon.
Nu krockar det i och för sig lite då jag har en babyfotografering samtidigt men det kommer säkert att lösa sig.

Hade även glömt att tala om för Nathalie idag att det skulle komma en besiktningsman och kolla huset så hon togs lite på sängen när han kom. Hon hade ju inte en aning om var allt var, inte lätt att veta när man vart inneboende i mindre än en vecka. Men de löste allt ändå.
Jonathan kommer också att gå vilse i sitt rum då han fått en ordentlig städning där, inte bara rummet utan hans garderober har blivit städade också. Han som hela tiden klagat på att han inte fått plats med sina kläder. Nu klagar han i stället på att han inte har några kläder. Han hade kläder i garderoben som han skulle kunnat dragit på sig och gått på pridefestivalen med :-)

Hade annars en riktigt trevlig kväll tillsammans med René framför tv'n och såg Mif - Lif. Tyvärr lyckades ju Lif tappa en 2-0 ledning men sånt är livet.

Och tyvärr fick jag även ett samtal på kvällen då någon jävla turk har vart in och hackat fotoklubbens forum så nu är all vår information borta så det är bara att börja om från noll. Fan vad less man blir när det finns folk som inte har något liv utan bara ska förstöra.

Nä nu är det dags för lite sömn. Föregående natt blev väldigt lite sömn då det var stört omöjligt att somna och jag vet inte varför. Bara hoppas på att det ska bli mera sömn i natt.

Vi vill inte vara med på bild

2010-10-17T22:31:00.001+02:00

Vi vill inte vara med på bild
Originally uploaded by G Er Foto

Slut på helgen som har bestått i en hel del bandy. Närmare bestäm tre matcher live och en på tv. Mycket bandy blev det.
Tyvärr blev det ingen vinst för IFK idag men de slutade ändå på en fjärde plats i cupen.

Så nu är det bara att se framemot en ny arbetsvecka och se vad den har att erbjuda.

Jag och mina pojkar har också fått en ny inneboende hos oss så nu är vi inte enbart pojkar i huset.
Jonathan har kommit på att han ska göra i ordning ett extra rum i källaren för han vill ge henne sitt rum, snällt eller är det möjligen för hans egen vinnings skuld han vill flytta ner i källaren. Tror på det sista faktiskt för annars skulle han nog inte självmant ha erbjudit sig att städa källaren och att flytta min fotostudio.

Vad har hänt?

2010-10-14T22:24:00.003+02:00

Idag måste jag faktiskt säga att jag har varit riktigt nöjd med dagen.
Arbetsdagen bestod i en hel del uppgifter på förmiddagen med att hjälpa arbetskamrater med diverse problem. Och arbetsdagen slutade med en lektion i fotografisk bild som jag själv tycker kändes bra då det verkar som att eleverna börjar förstå detta med vad bländare och slutare har för betydelse.
Jag vet att det är mycket att hålla i huvudet för dem och då inte alla ägnar så där jättemycket tid åt att fotografera så kan det vara svårt att ta in. Men vi kör på med diverse övningar och en hel del repetition så är jag säker på att det kommer att sitta snart.

Väl hemma var jag dock så trött så efter maten satte jag mig framför tv och väcktes av att det plingade på dörren :-)
Var otroligt trött när jag kom hem så det var nog en välbehövlig liten tupplur jag tog i min fåtölj.
Och kanske var det tur att jag fick lite sömn för lite senare fick jag meddelande från min nye vän som undrade om hon kunde komma över och det blev lite sent innan vi hade pratat klart.
Försöker hitta en lösning åt henne med boende men det verkar vara kört i Rättvik för tillfället och kanske får det bli en tillfällig lösning att hon blir inneboende hos oss ett tag. Vi får se vad framtiden utvisar.

I morgon tror jag dock inte det blir lika enkelt på jobbet som idag, då jag har ett möte som jag inte tror kommer bli direkt kärvänligt så det känns bra att jag fick ladda batterierna idag men lite positiv energi och det lär behövas mera i morgon kan jag tänka mig. Även om man nu inte ska måla fan på väggen direkt men eftersom jag vet att det har surrats en hel del så är det lika bra att försöka vara på topp innan man går in i getingboet :-)
Men som tur är så är jag ju inte ensam på mötet.

Förhoppningsvis kommer jag att kunna ladda batterierna ordentligt innan då jag ska försöka få tid att fota så många av skolans hästar som möjligt då vi ska presentera dem lite bättre på vår hemsida.

Forever

2010-10-13T19:09:00.002+02:00

Idag har varit en tung dag då jag av någon anledning varit otroligt trött. Har nog blivit lite dåligt med sömn på sistone så i kväll får det bli tidig sänggång om detta ska sluta väl.

Har även idag vart och fikat med min kusin och fått en företagspresentation av företaget Forever. Eftersom jag tidigare har ägnat en hel del åt nätverkshandel så vet jag att det kan om man har tid vara en mycket bra affärsidé. Men det är just detta med tiden. Och en annan sak som inte heller gör det riktigt passande för min del är ju det att man är ju trotts allt i den skaran som kallas för introverta.
Och som introvert är det inte lätt att vara nätverkare. Visst kan jag vara duktig på att prata men det är med personer jag känner. Problemet är när man ska ta kontakt med nya människor, där fungerar det inget bra för mig. Ska man vara nätverkare ska man känna sig trygg med att hela tiden ta kontakt med folk.
Man behöver inte vara påflugen på någotvis men jag vet att visst kan jag prata gott om produkterna, men att sen få med flera att jobba tillsammans med mig eller att sälja saker till andra fungerar inget bra och därför ska jag heller inte hålla på med nätverkshandel, så enkelt är det.

Däremot kan jag säga att jag använder en del av dessa produkter redan idag och kan varmt rekommendera deras produkter, då allt är gjort på Aloe Vera. Använder idag deras produkter vid massage men funderar också på att börja använda deras dryck då jag vet att den kan göra underverk med magen. Vilket skulle kunna hjälpa min stressmage en hel del.

Nu börjar det bli knepigt?

2010-10-12T20:34:00.001+02:00

Ja nu börjar det bli mer och mer krav. Idag var det inte längre bara att gå till körhuset och hoppa upp på en i ordning gjord häst. Nä, idag fick vi själva gå upp till stallet för att få lära oss hur man tränsar en häst.
Efter att ha lärt oss detta så fick vi själva ta var sin häst ner till körhuset. Och väl i inne så fortsatte kraven.
Nu var det inte längre bara att rida runt i skritt eller trav. Nu skulle det göras volter och vända håll och allt vad de nu hittar på.
Och allt detta gick riktigt bra men det som strulade till det en aning var när jag själv tyckte det gick så bra att trava runt så då skulle man göra en volt i trav. Jaha, då blev det en hel del att tänka på igen. Ibland tycker jag hästen lyder lite för bra för när jag råkade luta mig lite för mycket framåt då uppfattade han det som att, jaha, nu vill han att jag ska bromsa? och så slutade han att trava :-)
Så det var bara att ta ett varv till och försöka hålla sig snyggt och prydligt upprätt och i balans.
Det var också lite skillnad på dagens häst mot de jag haft tidigare då jag tidigare har haft problem med att få lite fart på dem, de var inga problem idag då jag i stället hade fullt upp att bromsa för att inte avancera i kön.

Idag fick jag nämligen rida en ordentligt kraftig nordsvensk vid namn Tablå. Och denna nordsvensk är inte någon direkt kopia på min favorit Aldermarin. Nä, här pratar vi storleksmässigt tre Marre i samma häst vad gäller grovlek.

Efter att vi sedan ridit klart inne så fick vi även prova på något helt nytt då vi även fick rida hästarna tillbaka till stallet. Och väl tillbaka där så fick jag även göra i ordning Tablå för kvällen. Vilket innebar borstning och liknade. Min instruktör ville också att jag skulle kratsa hovarna på honom och jag fick lära mig hur man fick honom att lyfta hovarna men en annan av eleverna rök in och tyckte att det var helt fel häst att göra detta på första gången.
Det var nämligen så att denna bjässe till häst var den enda i stallet som tyckte att han satte ner sina hovar när han själv kände för det. Och att jag som nybörjare skulle lära sig på honom tyckte hon var orättvist.

Får jag säga det själv så tycker jag ändå med tanke på min tidigare hästrädsla så tvekade jag inte på att krypa inpå hästen och få honom att lyfta på benen. Och andra sidan så var jag ju även själv inne i spiltan och borstade honom och liknade och det krävdes flera gånger att knuffa undan honom så man själv fick plats.

Och när allt detta var klart så var det bara att ut med honom igen och leda ner honom till sin box som han hade bakom körhuset.
Ja så det är som sagt inte bara att rida en häst, finns även mycket annat man ska hålla reda på. Och själv tycker ja det är fantastiskt kul att få lära sig allt. Och framför allt att det är lite i taget.
Nästa gång tillkommer även att sadla själva. Så nu är det bara att vänta en vecka till. I morgonbitti blir det dock annan träning då innebandy står på schemat. Ingen rast och vila här inte.

Det går framåt

2010-10-11T21:50:00.002+02:00

Trotts en otrolig trötthet på jobbet idag efter en natt med mycket dålig sömn så känns det som det går framåt. Känns som jag på någotvis har hittat det stöd jag sökt, någon som kan tillrättavisa mig och säga rakt ut vad jag ska tänka på för att stänga av dåliga tankar när de smyger sig på. För även idag kom tankar över mig eller som jag vet vissa kallar för rädslor och det stämmer nog väldigt bra.
Men med min väns ord klingande i huvudet "vad är viktigast för dig själv" så är det mycket lättare att stänga av och fortsätta.Att just för stunden fundera över just detta och tänka att det viktigaste just nu är att göra det jag ska, resten löser sig i alla fall. Och det var precis vad det gjorde idag.
Min son ringde när jag var på väg hem t.ex och honom fick jag åka och lösa ut från affärn då han varit och köpt cement men hade inga pengar på kontot :-) så kan det också gå.

När jag kom hem så ringde en kompis och ville ha vägledning, så över en kopp kaffe (och bullar naturligtvis) och lite småprat tillsammans med tarotkortleken fick vi fram en heldel svar på vad hon skulle tänka på och kanske också fick sig en funderare på vart hon var påväg. Det är lite roligt när vissa kort hela tiden återkommer åt henne. Men det känns som det mesta håller på att ramla på plats och ett lugn håller på att ta över.

Sedan är det ju måndag och det är då jag är stenhård på att då sitter jag framför tv'n mellan åtta och nio då det är det okända. Jag bara älskar det programmet.

Att jag sen när jag håller på att plockar undan på rumsbordet och samtidigt går och funderar på vad och om jag ska skriva något här på bloggen håller på att få hjärtat i halsgropen när jag precis tar i telefon så ringer den, men på något vis så hör jag den inte utan jag känner bara vibrationen i telefon när jag tar det så det blev en jättekonstig känsla. Jag brukar inte vara lättskrämd men med alla tankar som jag hade i huvudet så kom det lite väl passande om man säger så.

Men den rädslan försvann i alla fall fort när jag hörde vem det var så då var allt frid och fröjd igen. Och trotts en trevande start på dagen så är jag på någotvis fylld av energi nu. Vilket inte lovar gott för nattens sömn i och för sig, eller så kommer jag sova som en stock. Fick också något av en bekräftelse då energin ökade vilket kändes enormt skönt då det varit lite si och så ett tag. Känner det som ett gott tecken.

Och kan jag inte sova så har jag ju i alla fall något trevligt att se framemot i morgon eftermiddag då det åter är ridning på schemat. Även om jag inte är helt säker på hur mycket ridning det blir i morgon då vi ska samlas i stallet för att lära oss lite om skötsel av hästen. Men jag misstänker att vi får sadla på själva i morgon. Kan ju bli spännande att se om sadeln sitter kvar eller om det blir upp och nervänd ridning.

Den som lever får se sägs det.

Fotokurs

2010-10-10T21:22:00.004+02:00

Fotokurs
Originally uploaded by G Er Foto

Ja idag har jag varit instruktör på fotokursen som blev välbesökt. Som tur var kan man säga så kom inte så många som lämnat intresseanmälan för då hade det blivit lite jobbigt. Vi hade nämligen över 40 st intresseanmälningar.
Men det blev ändå 13 st elever på 6 st instruktörer och det får man väl se som mycket bra.
Kursen varvade vi med både teori och praktiska övningar ute i det härliga vädret som vi haft idag. Tre timmar höll vi på och de timmarna gick väldigt fort. Men kursen är inte klar än då det kommer ytterligare två lektionstillfällen.
Så nu har deltagarna fått lite uppgifter att lösa till nästa gång.

Och återigen har jag fått höra att "Göran, du måste ta det lugnt". Ja, undrar hur många gånger jag ska behöva höra detta från mina vänner innan jag förstår att det är viktigt om jag ska orka med längre.

Visst är det skönt att höra att man har vänner som verkligen bryr sig men samtidigt blir jag rädd när jag inte gör som de säger utan alltid trillar i fällan allt för ofta.
Men denna gången lovar jag att jag ska göra allt för att lyssna på min vän. Att försöka stänga dörren omkring mig och bara vara med mig själv ibland.
För hur mycket man än vill hjälpa som jag sagt tidigare så kan det bli för mycket.
Även om jag vidhåller att det nog inte alls vore någon fara om jag bara lärde mig planera tillsammans med mina vänner för då skulle alla förstå att även jag har saker att göra och en tid jag hjälper verkligen är effektiv och att den tiden är viktig.
För skulle jag inte få göra det så skulle jag verkligen inte tycka om mig själv.
Dessa två dagar t.ex. har ju bestått i att fota på bandyn vilket tog 3-4 timmar och kursen idag tog ungefär lika lång tid.
Men det var ju bara kul och det var väl planerad tid. Både start och stopp tid och då kommer heller ingen stress med i bilden.
Hann även med att hjälpa en vän igår kväll utan några som helst problem.

Men som sagt jag lovar att jag ska ta det lugnt men ni ska ändå veta mina vänner att jag finns här och tveka inte att höra av er.
Det jag kommer att försöka ändra på är helt enkelt bara det att vara mera noggrann med tider och inte acceptera några "vi får se om vi kan ta det då" eller liknande.
För är man som jag, så är tiden då jag sitter och väntar på något tid som jag inte kan ta mig till med något annat utan då sitter jag arbetslös och väntar tyvärr. Men har jag som jag haft i helgen en tid att gå på så vet jag exakt vad jag kan göra och när jag måste vara tillbaka och liknade.
Egentligen tror jag de flesta fungerar liknande så då bör man kunna respektera någon annans tid också.

Fotouppdrag m.m.

2010-10-10T10:24:00.003+02:00

Gårdagen bestod i fotouppdrag åt IFK Rättviks bandy. Rättviks fotoklubb har fått tagit över fotouppdraget efter Lennart som tidigare genom åren fotat alla matchen. Något som vi i fotoklubben är mycket nöjda över. Igår var vi tre fotografer där så två av oss inriktade oss på själva matchen och en på vimelbilder i publiken.
Matchen blev väl inte så spännande resultatmässig då Hammarby ändå är regerande mästare och spelar i en helt annat division än Rättvik.
Men ändå måste jag säga att de stretade emot riktigt bra. Att siffrorna skrevs till 0-11 är en annan sak.

Måste också fortsätta lite på förra inlägget jag skrev då jag har fått en hel del reaktioner på det. Tydligen är det flera som läser min blogg än jag själv trott men det är ju bara kul, och att man sen kan få reaktioner är ju ännu roligare.
Tyvärr har jag väl fått både negativ och positiv kritik men de finns även de som har misstolkat och så finns de också de som verkligen har tagit åt sig. Några av dem har till och med ringt och bett om förlåtelse.
Tyvärr känner ju jag då på en gång att det var ju synd att ni skulle känna så och börjar försvara dem på en gång. Men en som ringde sa att du ska väl för fan inte sitta och försvara oss när det är vi som gjort fel. Men sådan person som man är så känner ju jag skuld till att de nu mår dåligt för att de tror att de har skadat mig.

Fick även besök av vänner igår som också läst och de sa att du har ju alltid varit sånn och du måste ta och fundera över hur du egentligen ska ha det.
Varför ska inte du kunna vara bestämd och säga att den och den tiden kan jag och ingen annan, sa de.
Men då tycker ju jag att är ju en flexibel människa och jag kan planera om saker och ting.

Jag kan ärligt säga att vi blev inte riktigt sams för jag vidhöll att jag är och förblir en person som vill hjälpa andra och det tänker jag fortsätta med. Och det hade inte vännerna något emot heller men som de tyckte så var det så att om jag skulle hjälpa någon så var det väl ändå så att när någon vill ha min hjälp så är det väl ändå jag som ska bestämma när jag har tid att göra det. Att jag inte ska sitta och vänta på att få hjälpa andra eller att jag ska skjuta på allt annat jag ska göra.
Och visst, det låter ju väldigt förnuftigt.
Men då kom jag ytterligare på ett försvar.
Men tänk då om jag säger att jag har inte tid då de behöver min hjälp? Då kanske de står där handfallna och inte vet vad de ska göra?
Och vem tror ni då får dåligt samvete?

Ja mina vänner konstaterade att jag är ett hopplöst fall i detta ämne men samtidigt så får jag nog tacka dem för innerst inne så börjar jag nog att förstå att jag inte är någon egoist bara för att jag någon gång sätter mig och framför allt mina barn i första hand.
Men vad som än händer så ska ni alla som läser detta veta att jag vill hjälpa och jag kan skapa tiden. Men kanske efter att ha pratat med de som har hört av sig så har jag fått en insyn på att om även jag får lite hjälp med att de som vill ha hjälp också hjälper till med att vara lite mer bestämda.

En som ringde sa just det att han kommit på sig själv att han vid flertalet gånger sagt att vi kan sikta på helgen eller liknande och det har då gjort att jag har sett det som att då gör vi det till helgen. Och visst vi hade också gjort saker till helgen men då han kommit på söndagen och vi gjort det vi skulle så var ju även min lördag uppbokad, då jag väntat på honom redan då.
Hade vi då kommit överens direkt om t.ex. söndag kl 12.00. Ja då hade jag lugnt kunnat göra något annat på lördagen.
Väldigt enkelt egentligen.
Lite lustigt är det att jag själv är stenhård på att komma i tid och har jag sagt kl 12 eller det spelar ingen roll om man säger runt 12 så är jag på plats 5-10 min innan. Jag mår fruktansvärt dåligt om jag kommer en minut för sent för då ser jag det som jag har försummat någon annans tid då de fått vänta på mig. Men tvärt om tycker jag det är helt ok för jag har tid att vänta.

Jag lovar att jag ska försöka bättra mig och vara lite mer restriktiv på hur jag lovar ut min hjälp men kan väl också säga att jag behöver nog lite hjälp av er också att vara lite mer bestämd att vi kommer överens om en viss tid och den håller vi på allihop.
För ni kan vara säkra på att jag sitter där och väntar på er. Och säger ni att vi siktar på då och då till mig då kan ni vara säkra på att då har jag siktat mitt i prick och skulle det vara att vi kommit överens om att sikta på helgen då bokar jag hela helgen för er och gör inget annat den helgen.

Denna söndag blir det dock ett nytt fotouppdrag då jag snart är på väg ner till Rättvik för att hjälpa till som instruktör på en fotokurs som fotoklubben arrangerar.

Djupa funderingar

2010-10-09T09:18:00.002+02:00

Ibland blir ens funderingar på tok för tunga att hålla inom sig och de måste på någotvis ut. Men problemet kan vara att man känner att om man säger något så gör man någon illa.
Men samtidigt kommer då tankarna om det är bättre att skada sig själv när det egentligen enbart handlar om sanningen.

Varför ska det vara så svårt att säga sanningen?
Varför är det alltid sanningen som skadar och sårar?
Om någon inte tål att höra sanningen, är det då en vän?
Vill verkligen ens vänner att man skadar sig själv hellre än att tala om vad man tycker och känner?

Jag är hundra procent säker på att skulle man ställa dessa frågor till vem som helst så skulle svaret bli att självklart ska du säga som det är.
Men när man sedan säger det så blir det genast något annat ljud i skällan och man kan få höra både de ena och andra.
Men då kommer frågan igen. Är det då vänner? De som inte kan höra hur man känner utan att bli arga eller sårade.

Ja dessa frågor gör att man hellre sårar sig själv och gräver ner sig tills man inte orkar längre. Och bara för att man själv har dåligt självförtroende så håller man med om allt som man får höra för man är rädd för att tappa en vän om man säger emot. Och alla dumheter som en vänner gör lägger man på sig själv och tycker att det var väl inte så farligt så man förlåter och försvarar dem i alla lägen även om man egentligen skulle vilja säga att jag tror faktiskt du har fel där.

Man brukar säga att vänner finns alltid kvar vad man än säger men jag tvivlar. Ja, eller så är de inte vänner vad vet jag. Men om man verkligen har personer som på alla sätt och vis ställer upp och man gör det samma och banden känns hur starka som helst. Hur kan det då bli så fel bara för att man en enda gång inte kan hålla med till hundra procent och man säger detta.

Har själv vart med om detta då jag haft vänner som jag på alla sätt och vis hjälpt och allt har varit kanon. Man har fått höra vilken otrolig vän och vilket hjärta man haft, ända tills man ifrågasatt något som de har gjort. Då helt plötsligt möter man en helt annan personlighet och då är man inte alls välkommen längre. Då får man höra att man är precis som alla andra som inte har det minsta sympati för något.
Vad beror detta på? Är man bara vän om man håller med om allt?

Själv har jag i alla fall hamnat i den situationen att jag inte törs säga emot för rädslan att tappa mina vänner, jag tycker det är bättre att hålla med. På någotvis känns det som att om jag gör det så mår det bra och då är jag också nöjd.
Man brukar säga att man ska var en god lyssnare och det måste jag väl säga att det är jag expert på. Men hjälper man verkligen någon genom att bara lyssna och hålla med?
Jag börjar nämligen tveka på mig själv om jag gör rätt? Jag har många gånger fått höra vilken underbar person jag är som har tid att lyssna och hjälpa. Men vad jag egentligen gör är ju att låta personerna i fråga som jag lyssnar på intala sig själv att allt som sker är andras fel och att de gör allting rätt.
Många gånger kan det också vara så men det är väldigt ofta som jag ser mönster i att det faktiskt är personen i fråga själv som också måste ändra sig.
Men säger man det då är man plötsligt inte längre en god lyssnare. Då kanske man till och med blir en riktig skit och svikare som inte vet vad man pratar om? Och då hamnar man plötsligt i ett helt annat fack.

Jag har kommit på mig själv, eller rättare sagt jag har haft vänner som inte varit tysta och uppmärksammat mig på att jag borde börja tänka på mig själv lite.
Jag har under en längre tid varit så upptagen på att hjälpa mina vänner så jag helt enkelt glömt av mig själv.
Jag har försummat andra vänner på grund av andra och liknande.
Jag har tackat nej till flera saker som utflykter, resor, fisketurer, bara vanliga gästvänliga påhälsningar, ja till och med har jag avbokat fotouppdrag och liknande, enbart för att finnas tillgänglig i fall att någon av mina vänner skulle behöva mig.

Det har hänt flertal gånger att någon bett mig om hjälp och frågat om jag har haft tid och naturligtvis har jag svarat att det går utmärkt jag har inget för mig, det är bara att komma. Och visst om man bara vill så går det att ordna. Men många gånger av dessa gånger som jag lovat hjälpa till så har det aldrig dykt upp någon.
Själv har jag avbokat och planerat om eller bara sagt ifrån till något som jag annars skulle göra och så i stället för att gjort det jag från början skulle göra så har jag inte fått göra något i stället för de som jag skulle hjälpa aldrig dykt upp.

När mina vänner påtalat att du kan inte acceptera att bli behandlad på liknande sätt så har jag alltid försvarat med att t.ex. säga att de har det inte så lätt, de har så mycket att stå i så jag har full förståelse för att de glömt av att komma, jag hade ju ändå inget för mig så det gör ju inget.
När man börjar tänka efter så sitter man ju faktiskt själv och ljuger för både sina vänner och en själv. Tyvärr har jag ju också när jag tänker efter försummat mina barn flera gånger då de har velat haft mig med på olika saker men jag har sagt att jag inte haft tid för jag ska hjälpa den och den.

Jag vill ju absolut inget annat än att hjälpa till för det är det bästa jag vet när jag ser att jag gjort någon glad. Men när man lurar både sig själv och andra genom att säga att man alltid har tid så blir det helt fel. För självklart tror alla mig när jag säger att jag tid och även om de verkligen ifrågasätter så intalar jag dem starkt att jo, jag har tid, det är ingen fara. Om de inte trodde på mig så skulle de inte vara några vänner eller hur?
Fast nu har det ju ändå visat sig att det finns de som genomskådat mig.

Om jag vänder på allt och ser på vad jag behöver göra så har jag massor av saker som jag har bett om hjälp om men som jag inte får någon hjälp med då ingen har tid att hjälpa mig. Jag får bara svaren att de ska vi ordna så fort vi hinner, men längre än så kommer vi aldrig. Men blir jag arg för det. Nä inte då, jag har full förståelse för att de inte har tid att hjälpa just mig. Jag kan vänta det är inget bråttom. Och det slutar oftast med att det inte blir någonting gjort.

Ja nu har jag sagt hur det ofta ligger till men jag tror ändå inte jag kommer att förändra mig för jag är nog skapt att hjälpa andra oavsett vad det kostar mig själv. Och då jag mår så dåligt av att såra någon så kommer jag nog även i fortsättning att vara en expertlyssnare.
Även om jag måste säga att jag på jobbet börjat visa en helt annan sida av mig själv och faktiskt sagt ifrån att jag inte längre gör vad som helst.
Men det finns en baksida av att säga ifrån också då jag ändå är den personen som verkligen vill hjälpa till. Men frågan kvarstår fortfarande, när ska man säga ifrån, när har det gått för långt?

Vilken dag

2010-10-08T22:18:00.004+02:00

Vilken dag. Denna dag som kändes så bra till att börja med men som sedan spårade ur totalt.
Som tur var så tror jag att det mesta redde ut sig då lite missförstånd fick redas ut. Men bra kan jag ändå inte säga att det känns då mycket inte är som det ska.

Men klart är att det finns en person som verkligen kan känna precis hur jag mår och känner (är i och för sig lika åt båda hållen).
Skickade ett sms till en vän idag och när svaret kom så kom också ett meddelande samtidigt på fb från en annan med frågan hur jag mådde. När jag svarade som det var så sa hon bara jag känner det.
Vad jag trodde hade hänt var att min vän som jag skickade sms'et till hade sagt åt henne att kontakta mig, då min vän vet att hon kan göra mig på gott humör.
Detta var dock inte alls fallet då de inte var på samma ställe som jag först trott. Båda var helt omedvetna om detta sammanträffande.

Dock lyckades hon inte ändra mitt humör nämnvärt fast hon till och med erbjöd sällskap, som jag dock tackade nej till men hennes tanke var ändå god.
Men på något vis lyckades hon ändå få mig på klart bättre tankar mot kvällen så trotts att kvällen får bli tidig då jag är totalt energilös och måste försöka få lite sömn så är jag på betydligt bättre humör. Tack Natta, lovar återgälda detta.

Varör förvånad?

2010-10-08T15:22:00.001+02:00

Ja varför ska man vara förvånad. Redan igår när jag skrev mitt inlägg om att allt började kännas bra så kom något över mig om att något inte riktigt stod rätt till och morgonen började med ett glädjande besked som jag såg det.
Men allt efter som dagen gick så kändes allt bara sämre och sämre och just nu är man tillbaka i krypläge igen som det känns.
Förstår inte riktigt vad som gick så fel bara? Och just nu hoppas jag bara att det är en total missuppfattning allt och att det ska lösa sig inom kort.
Just nu vet jag bara inte varifrån jag ska hämta energi för det känns inte riktigt som jag är den som ens vill träffa mina vänner för jag är bara rädd för att jag förstör även för dem.
Visst är det det sista jag vill att förstöra för någon men då det bara känns som det är det man gör oavsett vad man gör så är det bäst att hålla sig för sig själv ett tag. Fast det vet jag ju också att det inte är bra men då man inte når dem man verkligen vill så vet jag inte längre vad som bör göras. Just nu är det bara att hoppas och hoppet är ju det sista som överger en sägs det.

Vet inte heller varför denna låten dök upp, för vad ber man om förlåtelse för när man inte ens är säker på om man gjort något fel? Men kanske kom den bara för att i fall att så, jag har i alla fall inte med vilja försökt såra någon.

Lugnet.

2010-10-07T22:06:00.000+02:00

Det är bara att hoppas att det lugn jag känt nu på slutet betyder att något gott är på gång och att det är ihållande. Efter att ha kämpat ett längre tag så har det känts som att något sorts lugn har smugit sig på.
Det har varit lugnt på jobbet då det mesta bara har flutit på och känslan av att jag har blivit hörd är uppenbar. Jag har känt någon slags frid inom mig, något som det var väldigt länge sedan jag känt.
Det är som sagt bara att hoppas på att allt fortsätter.
Var till Falun idag och hämtade Natta på tåget och även det kändes som jag gjort en välgärning hon har äntligen kommit rätt. Vi satt och såg på hockey Leksand - Malmö och det var ingen som sa något det var i stort sett helt tyst men det var ett sånt lugn i rummet som jag, ja jag vet inte om jag någonsin upplevt det.
Det riktigt kändes att någonting strömmar mellan oss och att det finns band som jag inte kan förklara men att två personer som inte känner varandra kan sitta och bara känna ett sådant lugn sprida sig.
Ja jag tycker jag kan säga att vi inte känner varandra då vi träffats enbart några få gånger för en och en halv vecka sedan och sedan bara pratat i telefon. Det kallar jag inte direkt för att känna varandra.
Men att sedan bara kunna sitta ner och inte säga något utan bara känna ett lugn det är något som jag själv måste säga jag har väntat länge på.
På något vis verkar glädjen ha kommit tillbaka och trotts att jag har helgen bokad med diverse saker så känns det inte alls som något pressande.

På lördag blir det fotouppdrag på bandyn då Rättvik möter Hammarby. En match som egentligen skulle ha spelats för 35 år sedan :-) läs mer om det på IFK Rättviks sida. Rättviks fotoklubb har fått i uppgift att ta över som officiella fotografer åt bandyn.

Och på söndag ska jag vara instruktör på en fotokurs som fotoklubben arrangerar tillsammans med ABF och som verkar få väldigt många deltagare, så vi hoppas även att vi blir många instruktörer. Vi har nämligen fått över 40 st intresseanmälningar så vi får se hur vi ska ro i hamn detta. Intresset för foto verkar vara stort i Rättvik.

Visst har jag känslan av att något fortfarande saknas men det känns ändå som att det börjar gå åt rätt håll. Kanske kommer allt att bara ramla på plats om jag nu börjar känna lugnet. Att inte gå omkring och oroa och stressa upp mig för allt. Ja, den som lever får se brukar de säga.

Har också fått ett erbjudande från jobbet att vecka 45 åka med till Kolmårdens djurpark i tre dagar och vara med djureleverna på en utbildning där. Detta innebär att jag får komma djuren väldigt nära med kameran. Att se djurparken och dess djur innifrån. Inte helt fel att få komma inte till t.ex. vargarna och sitta tillsammans med dem innan för staketet. Jag hoppas verkligen att det går att ordna så att jag får följa med på denna resa för det skulle betyda så mycket.

Vilken härlig ridning idag

2010-10-05T18:01:00.002+02:00

Idag kändes det riktigt bra att rida då mycket börjar ramla på plats. T.ex. så rättade de till mig då jag fattat det tidigare som att man skulle klämma åt med knäna, eller fattat och fattat, jag gjorde så i alla fall men när jag blev tillsagd att klämma åt med vaderna istället så hittade jag ju direkt balansen och allt gick mycket lättare.
Lärde mig också idag att styra mera med benen och det fungerade också.

Det började dock med idag att vi fick lära oss att leda hästarna vilket man också ska göra rätt, de är ju trotts allt stora så lite säkerhetsregler finns att tänka på.
Och eftersom det saknades en instruktör att hålla och springa runt med hästarna så fick naturligtvis jag rycka in och springa med ett av ekipagen eftersom vi är åtta stycken och fem hästar så alla rider inte samtidigt.

Sedan var det min tur att rida och idag fick jag rida Kenedy. Måste säga att det kändes helt rätt.
Och det kändes helt rätt att idag rida helt ensam utan att någon sprang bredvid. Även travet satt helt ok idag och jag hittade rytmen riktigt bra om jag får säga det själv.
Var också lite kul att höra en av hästtjejerna säga som stod i mitten och tittade på "herregud vilken skillnad det är sen första gången" och det hörde att det verkligen kom från hjärtat.

Det blev även lite träning på att ha gymnastik på hästryggen idag och även det gick utmärkt.

Någonting på gång

2010-10-04T23:23:00.002+02:00

Ja idag har det vart en mystisk och tung dag som jag inte riktigt har förklaring till vad som hänt och vad jag känt.
Men att jag känner av andra personer kan jag inte ens själv tvivla på längre. Igår trodde jag att allt berodde på en person men precis efter jag hade skrivit mitt inlägg här på bloggen så fick jag ett meddelande från min nye vän och hon mådde inte bra. Och att då lägga ihop två och två var inte svårt då jag även tidigare i veckan gått ner mig vid samma tid som henne.
Vi pratades vid igår kväll och försökte komma fram till en lösning utan att direkt komma fram till något helt perfekt men hur som helst fick jag henne på lite andra tankar ett tag.

Idag blev även det en tung dag och jag har gjort saker som jag inte ännu vet om det var bra eller helt fel. Det bara kändes som att vissa saker fick lov att hända idag. En del saker har bara varit för tunga att bära och då måste man göra något åt det. Det kan dock aldrig vara fel då det kommer från hjärtat sägs det.

På eftermiddagen strax innan jag skulle gå hem för dagen fick jag dock ett meddelande om jag kunde ringa upp.
Tyvärr hade inte tiden förbättrat något för min vän utan snarare bara förvärrat och vi insåg båda att hon måste ta steget och ta sig från stan. Och det ser ut att bli snabbare än någon tänkt. Kanske är hon här redan på onsdag. Enda problem just nu är bostad men som jag sa det är det mints problemet för det finns plats om så behövs så vi får se vad som händer.
Bara en sån sak som att man får positiv energi från en person där livet rasat totalt och tårarna bara rinner. Det måste det vara speciella band som gör detta.

Vet inte varför denna låt dök upp men den kändes självklar, även om jag inte kan tolka den klart. Men det kan ha att göra med att hon är påväg bort från sitt elände och äntligen hittat rätt. Jag vet inte bara en känsla jag har.

Hur som helst i morgon har jag ett glädjeämne igen i alla fall då vi återigen ska rida :-)

Inget att skriva

2010-10-03T22:01:00.001+02:00

Hade tänkt skriva något idag med men det tog bara stopp. Fanns ingen inspiration till det. Har känt mig helt tom idag så det är väl av den anledningen det inte finns något att skriva om. Har dock haft en konstig känsla hela dagen bara att allt som händer och sker omkring mig är mitt fel. Har fått skuldkänslor för allt på något vis. Det borde bara vara jag som själv skulle kunna svara på om det är sant eller ej men det är bara tomt så jag har inga svar att ens ge mig själv varför det är som det är???

Egentligen skulle jag nog kunna skriva löpmeter om allt även idag men nä, jag bryr mig inte om det. Känns bäst så.

Saker som händer

2010-10-01T20:37:00.004+02:00

Undrun
Originally uploaded by G Er Foto

Ibland måste man faktiskt börja fundera på hur allt ligger till och hur saker och ting utvecklar sig.
Som jag skrivit så har jag träffat en människa som på någotvis tillför mig massor av positiv energi och det kändes direkt när vi träffades att det fanns något slags band mellan oss. Vad det skulle vara för band hade jag inte en aning om men idag fick jag en förklaring från en vän som även pratat med en annan vän och de hade båda kommit fram till hur det kunde ligga till och jag tror verkligen det kan ligga något i vad de sa och vad de sett.
Och det skulle kunna vara ett band från tidigare liv. Bandet skulle kunna vara något jag önskat men inte fått i detta liv och därav känns det så starkt mellan oss.
Vad det än är så är det något för det var ett bra tag som någon lyckades tillföra så positiv energi till mig som hon gör.
Kanske misstog jag mig även i onsdags då energin försvann ur mig att det var på grund av en annan sak/person. Kanske berodde även detta på henne, hon var nämligen på väg hem igen i onsdags.
Nu tror jag inte helt klart på det då jag ändå är ganska säker på vad som tog min energi i onsdags men det kan också vara en kombination av båda.

Jag tog idag och ringde upp henne för att se om något hände och helt klart tillför hon energi till mig. Bara en sån sak att jag är inte den som direkt älskar att prata i telefon och brukar bli ganska uttråkad efter en kort stund men här rasade samtalet iväg till en timme utan problem.
Och om bandet stämmer så förklaras väl också mina beskyddarkänslor till henne allt, då jag avslutar samtalet med att "se upp för gänget som står och röker under gatlampan när du är ute i kväll"?
Det var en hur klar bild som helst som dök upp och jag har lovat att hon får ringa när som helst i natt om något händer och framför allt om hon ser detta gäng.

Jag har fått frågor från henne om hon hör hemma där hon bor och jag svarade direkt att hon ska bort från Stockholm och det enda jag ser är att hon ska bo nära naturen, men ändå nära till ett mindre samhälle. Och ja, vi letar lägenhet/stuga här i närheten just nu så är det någon som vet något ledigt så välkomna att höra av er.
Det lustiga är att vi båda har exakt samma känsla att hon ska bo här i närheten.
Och med tanke på hennes bakgrund så säger det mycket att vi litar på varandra redan efter några timmar.

Ja de som tror på andra liv har säkert redan räknat ut varför vi misstänker att bandet är så starkt. De kan röra sig om en dotter jag aldrig fått i detta liv trotts önskan men kanske haft i något annat liv.
Hade själv inte haft en tanke på detta men vad har man vänner till :-)

Berg och dalbana

2010-09-30T20:31:00.001+02:00

Lucy
Originally uploaded by G Er Foto

Ja vad kan man annars kalla det som händer just nu. Själv fattar jag inte riktigt vad det är som händer.
Från att förra veckan var tung så vände allt på lördagen vid ett möte med en helt ny människa som gav en massa positiv energi ifrån sig och mitt humör steg raka vägen uppåt och stannade också där.
Tills igår då allt hon byggt upp bara rasade av någon konstig anledning. Det jag egentligen trodde skulle bygga på den positiva energin ännu mer blev totalt tvärt emot.
All den positiva energin jag haft dessa dagar bara sögs ur mig på några minuter.
En viss förbättring blev det dock när jag fick följa Anette upp till hästarna även om det också var ett lite sorgligt besök/uppdrag jag gjorde där då Lucy skulle fotas på grund av försäljning.
Hon som redan i fredags sa farväl till mig men då visste jag inte vad som var i görningen men det visste hon. Lite otäckt att jag hade en så klar känsla att detta skulle hända. Igår kom hon bara fram och sedan gick hon direkt.
Men då var alla andra hästarna i hagen och trängdes runt mig i stället så det var stört omöjligt att fota henne ibland.

Men och andra sidan kanske inte känslan var så konstig ändå för ska jag räkna upp allt annat jag lyckats med i helgen som jag inte har en aning om hur jag burit mig åt så är det väl inte så konstigt att jag fick denna känslan heller.
Nu blev det dock ändå ingen försäljning av Lucy denna gången men om jag ska lita på min känsla så dröjer det inte länge förrän det dyker upp en ny köpare. Och jag har full förståelse för att hon ska säljas för det är för hennes eget bästa.

Varför mitt humör och välmående dock rasade har jag fått en förklaring till idag då jag fick lov att fråga rakt ut. Och allt var ett missförstånd fick jag förklarat så allt var frid och fröjd.
Nja, det skulle väl ha varit det tycker man men istället kändes det ännu tyngre efter förklaringen så just nu fattar jag ingenting av vad som händer.

En förklaring som jag dock suttit och funderat på är om jag kan vara på väg in i nästa stadie.
Ja med tanke på allt jag gjorde i helgen och vad som hände då så kan det vara möjligt att jag tagit ett steg uppåt och då förstår jag om jag för tillfället blir ännu mer mottaglig mot påtryckningar, energier eller vad det nu kan vara som flyger över en.
För skulle det vara så som jag funderar över så är allt löst och då vet jag att mer saker kommer hända framöver och jag kommer att träda in i en helt ny värld (igen). Eller det kanske är fel att säga att allt är löst för det kommer säkerligen ytterligare problem även där men jag vet i alla fall orsaken då.
Jag har kan jag säga fått frågor som jag gett svar på utan att haft den minsta aning om saken i fråga men ändå nästan gett klockrena svar.
Vet inte om jag ska säga att det känns skönt eller otäckt när man får se fotografier på det man beskrivit i efterhand.

Ja hur som helst så just nu åker känslorna berg och dalbana och jag får känslan av att det bara är att hänga med. Bara medan jag skrivit detta så har det börjat vändt uppåt igen.

Men varför jag får en känsla och syn av att jag ska ta hårtrimmern och raka av allt hår i morgon kan någon gärna förklara för mig för den bilden kom precis. Nog för att jag väntar på klipptid men detta verkar vara en drastisk åtgärd, eller? Kanske dags att bli munk (igen).

Nu blev det en halv roman igen trotts att jag bara skulle skriva några rader :-)

Ridkurs

2010-09-29T20:29:00.001+02:00

Skulle inte ha tid med detta egentligen men vad gör man inte för sina vänner :-)

Men det är väl med detta som med allt annat då man ska vara så snäll så man lovar ut allt. Sa till mig själv i måndags kväll då jag satt och letat för fullt efter vilka bilder jag skulle ha med i en stor fototävling som jag nu deltagit i de två senaste åren och det känns som att det är en tävling som jag bara måste vara med i då jag även lyckade vinna första året.

Nu blev det tyvärr så att jag fick besök igår kväll och blev inte ensam förrän runt tio och då var det bara att gå och lägga sig.

Så i stället skulle jag göra klart allt detta idag och en massa annat som också måste göras. Men inte blev det så inte. Hur ska man kunna säga nej till att fota hästar.

Jo, egentligen skulle jag kunna göra det för det kändes inte så där jättekul att utföra detta jobb då jag fick reda på att jag skulle fota min lilla raring Lucy då hon ska säljas.

Inte konstigt att jag fick känslan av att hon sa farväl till mig i fredags när jag besökte henne. Hon visste nämligen av att hon snart skulle få flytta men det visste inte jag.

Men sånt är livet och jag har full förståelse för beslutet och det är absolut inget jag kan göra något åt.

Det visade sig dock idag att det fanns andra hästar som i stället ville visa att det skulle i alla fall inte flytta utan de fanns kvar och de var så kärvänliga så, till och med liter väl många på en och samma gång ibland :-)

Nej tillbaka till bilderna, har så himla lätt att ramla in och göra andra saker tyvärr. Har inte tittat på en enda bild ännu och klockan är redan halv nio.

Ny dag

2010-09-28T21:41:00.002+02:00

Ja denna dagen blev inte heller riktigt som man tänkt sig men ändå känner jag mig riktigt nöjd och glad.

På jobbet löpte allt som det skulle och allt var frid och fröjd och jag kände mig lugn och behaglig trotts mycket att göra.

Arbetsdagen avslutades också mycket härligt med ett pass på hästryggen. Idag red jag i stort sett själv hela tiden utom när vi skulle trava. När de då frågade om jag ville fortsätta själv så svarade jag nej, då ville jag gärna ha någon bredvid för det känns liksom inte riktigt säkert ännu.

Hade också ett litet problem då de inte hade någon häst där med tillräckligt stora stigbyglar så mina skor fick inte riktigt plats, fick balansera lite med tårna.

Nästa gång skulle de dock se till att det fanns tillräckligt stora stigbyglar så jag skulle få i foten ordentligt. Men trotts detta så gick det helt ok. Själv var jag väl inte riktigt nöjd men enligt ridläraren så gjorde jag det riktigt bra. Men varför skulle jag vara nöjd? Undrar om jag någonsin kommer att bli det men jag ska försöka att lita på att när de säger att det går bra så är det kanske det också.

Kvällen skulle jag ägna åt att leta på bilder till en fototävling jag ska vara med i då jag inte kunde bestämma mig igår vilka jag skulle ha med. Men så blev inte heller fallet då jag åter igen fick besök. Och när besöket gått så var klockan reda för mycket för att börja leta bilder så jag får försöka inrikta mig på det i morgon istället. Det börja kännas lite jäktigt att få iväg dem nu då det snart är för sent.

Men det är ju lite svårt att säga nej när någon ringer och frågar om de får komma och hälsa på, framför allt när det är nya bekantskaper. Skillnad om det vore någon av de gamla vännerna då kan man förklara att man har annat att göra.

Men samtidigt får man aldrig för mycket att goda vänner och bilderna hinner jag ju faktiskt ta hand om i morgon. Varför göra något idag som man kan skjuta upp till i morgon.

Kan också nämna att ridlektionen idag är inspelad på video så räkna med att det kommer en visning här på bloggen. Kanske redan i morgon, var ju tänkt att även den skulle komma idag men det hanns heller inte med.

Nu blir det god natt

Tuff helg

2010-09-27T15:40:00.003+02:00

Natalie
Originally uploaded by G Er Foto

Ja, tanken var att helgen skulle bli lite lugn men det vart helt tvärs om. Men det var båda trevliga och inte alls trevliga saker som hände.
Men de otrevliga sakerna utesluter vi härifrån idag tycker jag, mycket roligare att prata om det roliga.

Det som jag visste jag skulle göra denna helg var att jag hade en fotografering på ett dop. Men det som hände var att redan på morgonen fick jag en porträttfotografering för en bild som ska vara till en tidning.

Efter det blev det då dopfotografering i kyrkan, det är aldrig riktigt kul att fota i kyrkan då ljuset ofta är dåligt. Och denna gången var det riktigt dåligt ljus då de har placerat dopfunten i mörkret. Hur kul är det för en fotograf då man inte vill använda blixt.
Ja det gick skapligt ändå och kunden vart nöjd och det är väl ändå det bästa.

Vad man inte räknar med är väl ändå inte att man på ett dop ska träffa på helt nya bekantskaper.
Jo, i och för sig kan man väl räkna med det men kanske inte att de bara några timmar efter står i ens fotostudio, det hör väl kanske inte till vanligheterna.
Men varför ska allt vara vanligt för, inte när det gäller mig verkar det som.
Och andra sidan så slutade det inte med foto utan det visade sig att det var en person som det bara flödade energier från, kanske inte bara godartade men det var hur som helst så kraftiga så jag inte kunde koppla bort dem. Med att det inte bara var godartade menar jag absolut inte att det var något ont i personen, snarare tvärs om.
Hur som helst en trevlig ny bekantskap som också bär på en del gåvor. Inte konstigt att jag blev inblandad med andra ord.

Och söndagen blev heller inte vad jag tänkt mig, för då kom först en kompis på besök som egentligen skulle få hjälp av en annan vän men då denna blivit sjuk så fick jag instruktioner till att slutföra behandlingen (inte mer än rätt kan jag väl säga för det var ju ändå jag som startade den) :-)
Och tydligen lyckades jag även med detta.

Och på söndagskvällen fick jag åter besök för att fortsätta lördagens behandling.
Så helgen blev fylld av foto, healing, tarot, upplevelser av både gott och ont, men långtråkigt, Nä, de hann jag aldrig med att ha hur som helst :-)

Ny dag

2010-09-25T08:48:00.002+02:00

Morgungjöf
Originally uploaded by G Er Foto

Inte särskilt kul att somna till regn och också vakna av att regnet slår mot rutan. Men så är det. Idag väntas två fotograferingar. Först är det en studiofotografering då det ska tas en porträtt bild till en tidning.
Och i eftermiddag blir det dopfotografering så dagen ser ut att bli fylld av uppgifter.
Mellan fotograferingarna så hade jag nämligen också tänkt försöka hinna med att köra några tvättmaskiner, detta var tänkt att det skulle göras igår men jag vet inte riktigt vad som hände då. Känns som jag hade någon form av apati. Jag försökte göra något men var likgiltigt till allt.
Jag såg på Americas funniest video och då brukar jag ha magkramper efteråt men igår bara satt jag där och jag tror inte ens jag log.
Efter att jag slutade jobbet igår så skulle jag göra en sväng upp till min mor och på vägen dit så såg jag dimman ligga så härligt över Söderås så jag tänkte att jag måste åka upp till hästarna och försöka fota dem i dimma.
Och när jag svänger av stora vägen så ligger dimman tät så jag känner stor förhoppning till att få häftiga bilder, tyvärr försvinner den känslan efter ca 50 m då dimman bara försvinner och vid hagarna fanns ingen dimma heller.
Det drev dock in lite under den timme jag var där så några bilder med dimma blev det.
Men det hände saker även hos hästarna. Min följeslagare Lucy kom naturligtvis direkt jag kom och som vanligt kunde jag inte ta kort på henne då hon alltid står vid min sida.
Men efter att jag varit där en stund och fotat alla hästar så märker jag att hon försvunnit.
Och jag ser henne heller inte, men till slut upptäcker jag henne inne bland träden hängandes med huvudet.
Naturligtvis kan jag inte hålla mig ifrån att gå dit och jag sätter mig ner på en sten och hon kommer och lägger sitt huvud på min axel.
Men medan jag sitter där så smyger en konstig känsla över mig även där att inte allt är ok.
Nu är jag ingen djurkommunikatör men ändå känns det som att Lucy på någotvis säger farväl till mig.
Jag har försökt förstå varför och tänker på det fortfarande varför denna känsla kom för jag har inte tänkt sluta hälsa på hästarna, om jag nu inte skulle få besöksförbud men det finns det ju absolut inget som tyder på då jag hela tiden får höra att du ska veta att du får åka upp till hästarna precis när du vill, så den historien tror jag ju inte på.

Så ja varför kom denna känsla och varför har man känt sig apatisk till det mesta de senaste dagarna. Inte vet jag men något måste göras för så här kan jag ju inte gå.

Som om man inte redan hade nog

2010-09-24T10:22:00.003+02:00

Jag nog kan man tycka att allt går emot en ibland. Idag när jag kommer till jobbet får jag höra att en av cheferna har slutat. Det är i och för sig inte min chef men problemet är att det är som jag ser det den enda av våra chefer som sett problemen här på jobbet och gjort något åt dem.

Denna chef har t.ex. försökt att underlätta något i min tjänst då hon sett att jag har på tok för mycket att uträtta. Och då jag redan har varit sjukskriven av denna anledning så känns det lite nervöst nu när inte detta stöd längre finns här.

Min chef däremot sitter och plockar in mer kurser i min tjänst och har ingen som helst förståelse för att det inte går längre.

Det enda man får höra är att vi har ingen annan som kan ta detta. Med andra ord så kommer hela skolan att rasa om jag slutar???

Men jag har nu sagt mitt och talat om att ja jag tar de som de sätter upp och så jobbar jag tills jag stupar sen får de hitta någon annan.

Det jag tycker är lite konstigt är att min chef så sent som i våras var halvtidssjukskriven nästan hela terminen för att ha jobbat för mycket så man tycker att det skulle finnas en viss förståelse men nej.

Så det är väl bara att bita i det sura äpplet och ge järnet rakt in i väggen. Har ju inte så långt kvar så det blir ju ingen lång sträcka att springa. Undrar vad oddset blir om jag klarar mig till höstlovet, vågar ni satsa :-)

Konstig dag

2010-09-21T17:41:00.002+02:00

I natt eller snarare i går kväll när jag gick till sängs så fick jag en syn eller om det var en dröm, jag vet inte riktigt själv faktiskt. Jag vet bara att det kom väldigt fort när jag gått och lagt mig och när jag slog upp ögonen så bara rann svetten av mig och jag funderade bara på varför fick jag denna synen. Var det ett tecken som man ska ta på allvar eller var det bara en konstig tanke som flög över mig.

Har försökt under dagen att få något svar på det men allt har bara varit tyst och tomt vilket gör mig än mer fundersam.

Tyvärr är det ingen syn som jag tänker skriva om här vad som hänt och jag hoppas verkligen inte att den stämmer men den var så ren och klar, så känslan jag hade när jag slog upp ögonen var som att det redan hade hänt, att det var ren verklighet jag såg.

Kan bara säga att jag för ett bra tag sedan fick reda på av en kompis att han sett saker som skulle kunna hända och det skulle gå åt helvete rent ut sagt. Men att det skulle vara jag som var den skyldige till det har nog ingen av oss kunnat tänkt sig, men i min syn så är det tyvärr så att det är jag som är den skyldige.

Ja hur det än nu är tänkt så hoppas jag verkligen inte att det jag såg kommer att bli verklighet. Kanske var det också en varning till mig att jag inte skulle låta det ske, vad vet jag. Just nu är det snurrigt och tungt måste jag säga men ändå känner jag mig hur stark och pigg som helst och det gör mig än mer förvirrad?

Sedan såg jag fram emot dagens ridlektion då jag tänkte att då får jag i alla fall något annat att tänka på men det fick jag reda på vid halv fyra att den blev inställd då vår instruktör inte hade dykt upp på skolan och därför fick vi lov att ställa in idag. Även morgondagens innebandy träning som skulle börjat i morgon bitti blev inställd så det enda positiva är att jag kom hem lite tidigare idag och jag får sova lite längre i morgon, om det nu blir någon sömn för det blev inte mycket av den varan natten som var i alla fall. Detta återstår att se.

En annan sak som hände var att jag känt en konstig värk i nacken och var säker på att det var min släkting jag kände av som jag på något vis öppnat med hjälp av healing men inte lyckats jorda så hon har jätteproblem och jag har fått lov att be en vän att träda in och hjälpa henne. Nu var det förmodligen inte henne jag känt av utan min egen son för när jag kommer hem säger han att inte nog med att man är sjuk, jag har åkt på nackspärr också säger han. Så jag ska försöka att hjälpa honom med hans problem och se om jag misslyckas även där och måste tillkalla hjälp. Måste säga att jag dra mig lite för att göra ett försök då det känns som att allt jag tar mig till med just nu inte blir som jag själv vill. Men jag tror ändå jag kan göra det då jag vet (i alla fall hoppas) att jag har vänner omkring mig som rycker in om det åter igen skulle gå galet. Men skulle även detta gå fel så är det nog dags att ge upp och lägga allt på hyllan ett tag känns det som. Men samtidigt måste jag försöka tro på mig själv och som sagt så känns ju det mesta ändå på någotvis lugnt. Kanske är det lugnet före stormen, ja, jag vet då inte för tillfället. Hoppas få något svar på allt detta inom kort.

Upplyft

2010-09-20T20:48:00.002+02:00

Ja visst får man väl känna sig lite stolt och upplyft när man visar bilder från vårt lilla ridprojekt på skolan för ett riktigt proffs och får höra att "det ser ju riktigt bra ut, du har ju potential för det här". Klart man blir lite extra nöjd.
Visst fanns lite att påpeka, t.ex. så ska stigbyglarna sänkas en bit.
Ja så nu får vi se vad som kommer hända i morgon. Kanske är man så stolt och självsäker då så man själv tror man är proffs och ramlar av eller liknande :-)

I dag har annars varit en konstig dag men massa konstigheter som inträffat som alla har ett eller flera samband med varandra. Starka energier har vart i omlopp kan man väl säga. Det finns saker som var väldigt tunga att känna av även om det inte alls varit något ont, skulle kunna förklara det som en väldigt stark längtan och detta kom hastig och lustigt över mig direkt jag kom till jobbet i morse och sen kom en rad av händelser och spädde på allt detta under dagen. Så som sagt i morgon hoppas jag på en lite lugnare dag :-)

Vilken dag

2010-09-19T03:55:00.002+02:00

Lisa och Móri
Originally uploaded by G Er Foto

Ja vad ska man säga. Dagen börjar med en fotosession men en fotografkamrat och slutar med en fest där man träffar barn till tidigare vänner, eller kanske man ska säga vänner som man själv gett upp fast inte de har gjort det. Det är hårt att höra när deras barn kommer och säger att de har hört att deras föräldrar pratat om att det vore vore skönt om jag hade hört av mig så att de hade kunnat förklara hur det tycker att allt ska vara. Och framförallt när till och med deras barn vet precis hur de ska kunna hjälpa en med de problem man har.
Det värsta är dock att man åkt förbi hemma hos dessa gamla vänner och inte vågat hälsa på då man trott att man inte varit välkommen. Då är det hårt när man får höra från deras barn att det enda de vill är att ta kontakt med mig igen efter alla dessa år.
I dag träffade jag två av min gamla kompisars barn som sa samma sak. Och jag misstror ingen av dem så jag kommer inom de snaraste att ta kontakt med dem igen.
En av dem tog själv kontakt med mig och sa att jag kan gräva klart åt dig och det kommer max att ta mig ett par timmar att göra klart. Hur skönt kan detta vara att höra då jag gått och väntat i flera år att få det klart.

Nu är man på gång.

2010-09-14T19:44:00.003+02:00

Ja äntligen har vi dragit igång med ridprojektet på skolan och gud så kul det var. Idag var det lite genomgångoch vi fick testa lite olika grunder och lite allmän teknik.Vi var idag sju stycken förväntansfulla lärare. Dock fanns en som ridit mycket så hon får vi räkna bort som nybörjare. Klassar de mig som proffs som ridit en gång tidigare så vet jag inte vad man ska kalla henne.

Men nu blir det till att köpa sig lite ridkläder, alla har sagt det var nybörjare och jag var den enda utan ridbyxor så det måste vi ändra på, om man nu inte ska satsa på chaps och hatt direkt vill säga.

För nog kan jag säga att man känner sig lite biten av detta så det är ingen engångsföretelse, och nu är det ju så att mina elever har varit på mig ett längre tag och tjatat att jag ska följa med dem och rida då eleverna på skolan kan få rida om de har en lärare med sig. Och de behöver ju inte tjata så väldigt mycket om jag säger så.

Detta är dock inte hästelever utan mina SP-elever som vill att jag ska följa med och vara med dem så man får väl se det som ett gott tecken på att de vill ha enmed.

Dagens lektion skulle vara med full säkerhet enligt läraren så någon skulle alltid hålla i hästarna åt oss, jo visst ja. Av någon anledning så brukar de bli fri ridning för min del, om det nu beror på förtroende från instruktör eller vad det nu är ska jag

dock låta vara osagt.

En av bilderna visar ju tydligt på vilken fast handtag min hjälpreda har o

m hästen :-)

Min kompanjon idag var en 17 årig valack (skäms lite för jag kom inte ihåg namnet på honom).

Det vi fick prova på var att t.ex. rida i slalom, tvära svängar i fyrkant och så ännu tvärare svängar mellan bommar. Och jag måste säga att det gick över förväntan då min häst gjorde precis som jag ville och gick mycket snällt mellan alla hinder.

Även travet gick sådär idag men har fortfarande lite att träna på detta med flytet men det kommer. Klar förbättring var det i alla fall mot mitt första försök i somras på min brors nordsvenska hingst Aldermarin, då vi två inte riktig var ett med varandra om man säger så.

Måste ju också ge en eloge till Amanda som har tagit på sig detta ansvar att driva detta som sitt projektarbete under dessa två terminer.

Och allt ska i slutändan avslutas med en allmän uppvisning i skolans körhus.

Nu kan sägas att det fanns publik även idag men jag vet inte om de blev lite besvikna för det hördes inget skratt från läktaren i alla fall, skratten stod vi själva för men det berodde nog mest på att vi själva hade så himla kul.

Sista bilden är våra nöjda och glada instruktörer. Anita (hästlärare på skolan) och Amanda (elev och projektledare)

Grå söndag

2010-09-12T11:13:00.000+02:00

Ja vad skulle man annars kalla denna dagen. En typiskt grå höst söndag som absolut inte ger någon direkt extra positiv energi. Hade annars idag tänkt gör en hel del men då man vaknar med konstiga tankar och sedan ser detta dystra väder ute så gjorde det ju inte saken bättre.

Att jag sedan satt och lekte lite på facebook men olika applikationer som, spåkulan, lyckokakor, spågubben och allt vad det nu var gjorde inte saken bättre då de alltid brukar ge positiva och humoristiska svar. Eller har det kanske med att göra vilket humör man själv är på och då tolkar det på olika vis. Kan ligga något i det, vad vet jag.

Här är några av de ord jag fått på vägen idag.

Från "The Alchemist Predicts"

''Göran dear, First you 'BE' the thing called 'happy' (or 'knowing,' or 'wise,' or 'compassionate,' or whatever), then you start 'DOING' things from this place of beingness -- and soon you discover that what you are doing winds up bringing you the things you've always wanted to 'HAVE.' In life, you do not have to do anything. It's all a question of what you are being.''

Från spåkulan kom följande:

Göran fick ett svar av Spåkulan:

Det finns en viss spänning mellan dig och en person i din närhet. Tappa inte masken för tidigt. Det finns mer att lära.

Spågubben sa detta

Fortsätt kämpa! Det lönar sig. Det kommer bli bättre.

Och Lyckotabletten kom med detta glädjande besked

Begravning i sikte! Var beredd.

Ja som sagt allt går att tolka som man vill och inte är det något vetenskapligt heller så man behöver överhuvudtaget inte bry sig det minsta men med de bilder och tankar man idag hade så får det ändå en viss mening allt man ser och hör.

Nu tänker jag hur som helst ta pojkarna till Lindberg då vi är bjudna på mat hos min mor idag. Så vi får väl se hur dagen fortlider. Och hur det än är med tankarna och att allt detta låter dystert som jag skrivit så är känner jag mig trotts allt inte så. Men något är på gång det känner jag på mig och något kommer snart att hända. Vet inte riktigt vad bara men det känns som jag står i ett vägskäl. Tveksam men ändå stark på något vis. Ja, jag fattar heller ingenting av det men som sagt något kommer att hända.

Vad ska man säga?

2010-09-11T11:41:00.002+02:00

Ja det är mycket man ska gå igenom i livet sägs det och det är nog bara att hänga med och "let it flow" som jag fått höra flera gånger de senaste dagarna.

Och nog har det flödat allt, både det ena och andra har hänt. Positivt och negativ men som tur är mest positivt. Nu kan det vara så att även det positiva kan vara väldigt tungt att ta innan det hamnar på rätt plats. Men sorterar man fel så kan även det positiva bli negativt. Ja, de som förstår förstår och övriga bör inte ens försöka förstå, för ni kommer ändå bara att missförstå.

Jag har själv misstrott mig och sett ner på mig och trott att allt är bara fel. T.ex. denna bilden på den vita Bisonen. För flera månader sedan fick jag höra att mitt kraftdjur skulle var en Bison. Jaha, ja jag trodde på det men efter ett tag så bleknade allt för jag fick aldrig någon kontakt med något kraftdjur trotts försök med allt, tittade på bilder och allt men nä, den har inte sagt mig något.

Men här om dagen dök det plötsligt upp en vit Bison i mina drömmar, klart ock tydligt. Men då jag överhuvudtaget inte hade ens tänkt på att det fanns vita Bison så tänkte jag inte så mycket på det just då.

Men när jag efter detta hela tiden har blivit bombad av biler på just den vita Bisonen, bland annat av en nyfunnen vän som inte hade en aning om mitt kraftdjur (ja eller det ska jag väl inte säga i och för sig, men ingen hade sagt det i alla fall). Vissa saker behöver inte sägas.

Så hur som helst så har detta djur nu fått en helt annan betydelse, bara för att den bytte färg.

Ja det är också annat som hänt och om det inte har vart fart inom mig tidigare så är det nu. Saker händer som jag inte har en chans att förklara utan det är bara att acceptera, så igen "let it flow".

Många frågor har fått ett svar de senaste dagarna och som det sägs så föds styrka ur nederlag, desto mer skit man går igenom desto starkare blir man.

Men vissa frågor har naturligtvis inte riktigt besvarats ännu och det har också en naturlig förklaring då allt inte går att sortera på rätt plats direkt. Jag har däremot fått verktyg att jobba med för att få allt på rätt plats.

Sen är det ju så att vissa saker ska man inte fråga om heller om man inte är säker på att få ett rakt svar och det lyckades jag ju naturligtvis med. Jag fick det svar jag förtjänade kan man säga. Och svaret jag fick kunde jag absolut inte tolka, då. Men efter att ha fått sova på saken så har allt klarnat och jag har börjat förstå vad som var innebörden.

Tyvärr blev det kanske inte lättare bara för att jag förstod då allt egentligen har med mig själv att göra. Det är ju trotts allt så att man kan inte ändra andra, man kan bara ändra sig själv.

Om något är komplicerat jag då är det det för att man själv har gjort det komplicerat.

Enkelt, eller hur. Absolut. Nja, kanske inte ändå? Jodå, egentligen är det enkelt men det krävs att man kan få ta en del tuffa beslut. Det handlar alltid om att välja väg.

Så då förstår ni vad enkelt det är. Eller?

Ja hur som helst så finns det en hel del till att jobba med men det känns som att det åter igen är på rätt väg. Ny vägstolpar är uppsatta men man får ta det lite varligt och se vad som blir rätt så man inte bara dundrar på i samma spår.

Dessa vänner

2010-09-09T10:06:00.000+02:00

Ja hur skulle livet se ut utan vänner. Det är också som det sägs att när man som mest behöver någon det är då ens vänner visar sig och det är precis det som hänt mig de senaste dagarna.

När man är som tråkigast och mest nere och i det tillståndet så att man absolut inte är någon trevlig person att umgås med. Det är då de dyker upp som aldrig förr och vägrar lämna en.

Trotts försök från mig själv att stoppa dem så vägrar de att lyssna och släpper allt de har för att ställa upp. Det är det som kallas vänner.

Vet att jag själv har klagat på vissa att de måste lära sig be om hjälp när de behöver och inte göra allt själv. Ja, det är väl så att jag nog skulle säga det till mig själv också, det var något som slog mig dessa dagar då jag hela tiden känner att jag inte ska ligga någon till last.

Mina vänner blev bara sura när jag bad dem att ta hand om sitt först så skulle det nog ordna sig även för mig.

Nu i efterhand så förstår jag nog att så enkelt som det trotts allt var att ta sig ur dalgången denna gången beror på mina vänner som både mailade, sms'ade och kom på besök. Man kan säga att jag fick inte en lugn stund och det var nog inte meningen heller denna gången.

Och idag fick jag även ett telefonsamtal från en vän som mycket bestämt talade om att bloggen ändrar du direkt. Jag bytte nämligen utseende på den till helsvart och det var inte populärt. Jag fick känslan av att jag skulle byta layout här om dagen men att den just skulle bli helsvart var nog styrt av något annat. Så jag gör åter igen som mina vänner säger och byter, normalt sett så brukar jag göra som jag själv känner och inte göra ändringar bara för att andra säger det men med dessa vänner så vet jag att ingen skulle säga byt om de verkligen inte betydde något.

Stor kram till er alla.

Meningen?

2010-09-07T20:10:00.002+02:00

Vad är egentligen meningen med allt?

Jag skrev tidigare om vem man skulle lita på när några säger så och någon säger så?

Vad gör man när man hela tiden får höra att lita på ditt inre och ens inre börja tvivla på allt?

Mitt inre börjar mer och mer att intala mig om att jag faktiskt bara är en liten skit. Någon som bara förstör.

Trotts att mina närmaste vänner bara säger goda ord om en så mår man ändå bara sämre och sämre då ens inre bara säger att så säger de bara för att trösta.

Hur kan det det gå så långt så man till och med misstror sina närmaste vänner.

Allt man gör känns misslyckat.

Har försökt vända detta och hitta något positivt och tog då och tittade på några av mina bilder men insåg bara att jag inte tyckte de var något särskilt heller, finns de som gör det mycket bättre.

Ja varför känns det som att ens inre säger, du är värdelös, du kan inget, du får aldrig det du vill, inget du gör är bra, vad du än gör så kommer du ändå bara göra livet surt för andra m.m?

Ja, varför har det plötsligt blivit så här? Jag tycker själv att jag bara har varit omsvärmad av vänner och goda ting på sistone men ändå går det bara åt fel håll. Jag fattar inte ett dugg.

Är det ytterligare ett test eller vad? Hur länge ska man orka hålla ut? Vad är meningen?

Är det kanske till och med så att känslorna och rösterna jag hör är sanna?

Konstigt att jag hann skriva dessa rader ovan och precis då ringer en vän. Hade nog tänkt skriva mera men kanske lyckades min vän trotts allt få mig på andra tankar ett tag. Jag ska nu ta och lyda min väns råd och tända ett ljus för att åter försöka få in lite ljus.

En sann vän och han visste precis när han skulle ringa.

Tuff dag

2010-09-06T16:17:00.002+02:00

Idag har det verkligen varit en tuff dag på jobbet. 20 minuter lunch är vad jag hunnit med idag. Övrig tid har det varit absolut fullt upp.

Och naturligtvis så kom ett tragiskt mail nu på eftermiddagen bara för att krydda till allt lite extra. Det som jag sett fram emot under hela sommaren blir inställt i morgon.

Alltså måste jag vänta ytterligare en vecka innan vi lärare får börja med vår ridkurs här på skolan. Läraren är nämligen sjuk och hon vill inte släppa eleverna ensamma med oss första gången. Och ja, det kan jag förstå, känner man oss så finns inga tvivel på detta :-)

Men det kändes tungt att få detta besked det måste jag säga.

Men nu ska det i alla fall bli skönt att bara åka hem och slapp. Det är ju också min tv-kväll idag. Det okända, paranomal state och Medium. Har blivit så att det är bara måndagar som jag sätter mig ner framför tv'n. Tufft att ha så många kanaler som jag har och bara utnyttjar dem på måndagarna i stort sett. Kanske dags att se över sitt kanalutbud och spara lite pengar i stället.

Nä nu är det dags att åka hem, sonen ringde precis och sa att maten snart var klar så man slapp laga mat också. Härligt med duktiga barn.

Vem ska man lita på

2010-09-05T19:37:00.000+02:00

Ja vem ska man lita på? Och nu menar jag inte olika människor.

Jag har under en längre tid fått höra att jag ska lita på mitt hjärta och så har jag även försökt att göra. Men jag har även försäkrat mig med att kolla mina svar/frågor med pendeln och de har alltid sagt samma sak.

Men vad gör jag nu när hjärtat säger en sak och pendeln en annan, då blev det genast mycket svårare att bestämma sig.

För några veckor sedan kändes det som att jag testades av de yttre makterna till bristningsgräns och det kändes som att klara jag detta så klarar jag allt.

Tycker också att det kändes som att jag klarade testet men den senaste veckan då allt började kännas lugnt och jag trodde det var liksom klart. Då har ett annat problem dykt upp.

När lugnet började lägga sig och jag trodde att nu kommer allt att ramla på plats och det skulle bli frid med allt. Då händer istället ingen ting och det enda jag känner är ett stort tomt hål i bröstet, det blir bara tyst och mörkt.

Det var i och med detta som jag nu under helgen har funderat och försökt hitta svar, dag som natt. Och då jag har fått känslan av att mitt hjärta är iskallt och säger att det är dags att bryta upp och söka nya vägar i livet. Den väg jag kämpat mig fram på nu under en längre tid är nog trotts allt inte den rätta.

Men då jag egentligen inte vill byta spår så frågade jag min pendel och den håller fast vid att jag ska fortsätta precis som vanligt för det kommer att bli bra?

Jag vet att korten någon gång har sagt att jag kanske ska prova en helt okänd väg och ge mig ut på äventyr. Tyvärr känner jag mig väldigt förvirrad just nu så jag känner att jag inte kan tolka korten till rättvisa så jag har inte lagt dem på några veckor.

Så just nu står jag i valet och kvalet om jag ska kasta allt bakom mig åter igen och satsa på en helt ny väg, men det som skrämmer är att jag har inte en aning om hur eller vart?

Men om det nu är hjärtats väg jag ska vandra så måste jag följa med, eller?

Är det bara ytterligare ett test från dem där ovan? Pendeln säger ju en annan sak.

Ja, hur som helst så vet jag inget säkert nu förutom att jag för någon vecka sedan varit sömnlös på grund av lyckliga tankar men nu har detta bytts mot betydligt mer negativa och oroliga tankar.

Jag kan bara hoppas på något slags tecken det närmaste dagarna för att reda ut vilken väg jag ska ta. Tyvärr har jag väntat i flera dagar nu men det har som sagt varit så gott som tomt och kallt. De oroliga tankarna har naturligtvis varit berott just på detta att bryta upp och ge sig ut på nya äventyr.

Men som jag känner att mitt hjärta säger så kan man inte bara vandra på en och samma väg när ändå inget händer, det låter ju förnuftigt och hjärtat sägs ju aldrig ha fel.

Och då mina drömmar och tecknen i dem säger att se dig själv med nya ögon och du kan förverkliga din dröm och att jag ska upptäcka mitt nya jag.

Ja detta är ju också förvirrande då tecknen säger att jag kan förverkliga min dröm, för en dröm har jag men det säger ju också att jag ska upptäcka mitt nya jag och ja, då ska jag ändå bryta upp allt och prova nya vägar. Enligt min tolkning i alla fall.

Ja, huja vad detta är krångligt. Men det är väl bara att åter förbereda sig för en sömnlös natt för att försöka hitta något positivt i allt.

Native American music

2010-09-02T21:39:00.001+02:00

Har de senaste dagar inte gjort annat än lyssnat till dessa vackra toner av indianmusik. Även om man väl inte direkt kan säga att videon jag valt är direkt indianmusik men ändå.

Kombinationen av vacker musik och vackra bilder på natur, indianer och hästar gör det till en njutning.

En artist som jag särskilt fastnat vid är Oliver Shanti.

Jag har dock inte ännu riktigt kommit på varför jag fastnat så totalt i denna musiken men jag vet att jag alltid har fascinerats av indianer och har alltid tyckt synd om indianerna i alla westernfilmer. Att jag sedan har varit indian i mitt tidigare liv kan väl också förklara saken.

Men att det just nu blivit så starkt har jag inte riktigt förstått ännu, men det kommer nog.

Har upptäckt att man somnar väldigt bra till det också, även om jag ser en massa bilder inom mig när jag ligger ner och lyssnar till den och drömmarna har alla bytt skepnad.

Härom natten så drömde jag t.ex, väldigt tydlig om att jag omringades av en massa Shetlandsponnyer. Och enligt en bok jag har skriven av "Solöga" så är betydelsen av detta följande:

Se dig själv med nya ögon och du kan förverkliga din dröm. Min gåva till dig är att upptäcka ditt nya jag.

(här gäller det att inte fastna i gamla mönster, du har förändrats och du har faktiskt alla möjligheter till att förverkliga din dröm här och nu)"

Och ja, jag måste väl säga att jag har nog förändras som människa en hel del på sistone.

Lev dina drömmar

2010-08-31T15:56:00.004+02:00

När dina drömmar börjar verka omöjliga och vägspärrar är allt du ser. Se bortom alla de problem som du ställs inför och fokusera på möjligheterna, begränsa inte dina tankar till det nuvarande, eller lösningar du lärt av det förflutna. Kom ihåg att alltid se framåt och du kommer hitta svaret till sist.

Det är du som bestämmer din framtid, hur din resa genom morgondagen kommer att vara, att fylla alla dina dagar med äventyr, att våga se vad ingen annan vågar se. Så låt aldrig hinder stoppa dig eller hålla dig ifrån att göra din del. Ha tron på att alla dina drömmar är möjliga, om du verkligen tror på ditt hjärta.

En bättre dag

2010-08-30T21:49:00.002+02:00

En klart bättre dag idag än gårdagen. Och tur är väl det för sämre skulle den nog inte kunnat blivit. Visst snurrar det lite tankar fortfarande i huvudet men har fått svar på en del så nu är det bara att ta itu med resten.

Hittade också en som jag tycker väldigt fin text idag som säger massor.

"En äkta vän är den som ser sorgen i dina ögon medan alla andra tror på ditt leende".

Detta är verkligen något som jag kan känna igen mig och genom att lyssna till dessa ord så vet jag precis vilka mina vänner varit och är. Kan säga att det är ju inte många som sett sorgen men det finns ändå ett fåtal.

Tomt

2010-08-29T20:33:00.002+02:00

Vilken konstig dag detta blev. Vaknade strax efter nio och kände mig faktiskt ganska pigg. Kändes som att nu var starten på lite normala dagar.

Började med att städa undan lite då den saken hade blivit lite åsidosatt den senaste veckan.

Sedan fick jag ett telefonsamtal och efter det gick jag till affären för att handla.

När jag gick till affären så fick jag en hemsk känsla över mig och efter det blev dagen inte alls som jag hade tänkt mig.

Allt blev bara tomt.

Jag lade mig på sängen och bara låg där i över en timme, kanske två jag vet inte så noga, kanske somnade jag också en stund.

Jag satte mig sedan vid datorn men jag gjorde inget, hittade ingen musik, inget kul på facebook. Tittade på lite bilder men de sa heller inget. Så efter en halvtimme gav jag upp.

Lagade lite mat åt mig och pojkarna som sedan gick och jobbade vid två.

Efter det så satte jag mig framför tv'n och där blev jag sittande tills nu nio på kvällen. Och nu är det väl snart dags att gå och lägga sig.

Sju timmar framför tv'n och totalt tom i huvudet, varför? Vad är det som händer? Har även varit frusen hela dagen och framför tv'n har jag varit inlindad i filtar.

Tänkte att jag i alla fall skulle få några svar men det är bara tomt och ont i hela kroppen. Allt känns bara som ett stort mörkt hål. Är det jag eller är det någon annan som jag känner som gör att jag mår som jag gör? Hur som helst är jag säker på att något har gått väldigt fel idag. Hoppas bara det är något som går att reparera. Men så tomt och så tyst det har varit i dag så kan jag bara känna en väldigt obehaglig känsla av att något är kört.

Vi får se om det kan bli någon nattsömn och det är bara att hoppas på att det känns bättre i morgon. Men något säger mig att det inte kommer bli mycket sömn i natt. Men förhoppningsvis kommer det några svar på vad som gått snett idag.

En sak vet jag i alla fall och det är att en liknande dag i morgon kommer förmodligen att bli förödande.

Tänk att jag lyckades skriva så mycket om total tomhet, något är jag tydligen duktig på i alla fall...

En del ger aldrig upp :-)

2010-08-23T22:49:00.001+02:00

Hektiska dagar på skolan nu med massor att göra. Trevligt med de Ungerska gästerna men det blir sena kvällar så man åker på morgonen och kommer hem sent på kvällarna. Så denna vecka hinner man inte med att vara social med sina vänner. Bara att hoppas att de finns kvar efter veckan :-)
Men hittade denna härliga video som kan ge hopp åt många som tvivlar på sig själv. Detta visar att man aldrig ska ge upp, fast nog tror jag att jag hade gjort det i alla fall :-)

Ödet

2010-08-22T10:25:00.000+02:00

Jag fick en uppgift här på morgonen och det första som slår mig mitt i ögonen är denna låten. Jag ger inga fler kommentarer på detta :-)

En ängel

2010-08-21T22:54:00.001+02:00

En ängel landade hos mig.
En ängel så vacker och god
Bakom ängelns vackra skal fanns sorg
Vad kan göra en ängel så sorgsen
Vad vill förgöra en ängel
Vad kan få en ängel så vilsen
Vad kan bota en sorgsen ängel
Hur styr man en vilsen ängel
Hur ska denna ängeln hitta himlen
Det finns en ängel för alla
Även denna ängel kommer möta sin ängel

All Saints - Never Ever

2010-08-19T22:06:00.000+02:00

Just nu är det mycket som händer och ibland hinner man liksom inte med allt som man borde. Det liksom snurrar lite för mycket i huvudet så att tänka klart är inte det lättaste.
Men som jag ser det står man bara ut en vecka till så ska det nog börja lugna ner sig en hel del. Det har vart en otroligt tuff start på jobbet med all planering inför skolstart, alla datorer som ska ses över och alla problem som måste lösas då de inte fungerar som de ska. Och naturligtvis lösa problem som inte skulle behöva uppstå om användarna lärde sig grunderna i att hantera sina datorer.
Det är inte lätt när man ska hinna med all sin egen planering och sedan ska man också ha dåligt samvete när man får skäll av viss personal för att man inte har tid på direkten att hjälpa just dem. Att man själv har precis lika mycket att planera som de har de har de ingen förståelse för. Plus att jag även är en av de huvudansvariga för skolans Ungernbesök nästa vecka då det kommer 14 elever och 3 lärare. Mina arbetspass kommer att vara ungefär från 7.30 till 21 under nästa vecka, med början nu på söndag.
Nu ska jag i och för sig inte klaga för det kommer att bli otroligt kul också men det är alltid lite psykiskt påfrestande att hela tiden veta att man ska vara aktiv och se till så allt fungerar som det ska. Det är tur att de som kommer hit är helt underbara människor. Ett problem som brukar uppstå är bara det att det brukar uppstå vissa språkproblem, så om någon börjar prata med mig och jag svarar på engelska så har jag inte blivit knäpp (eller inte knäppare i alla fall).
Det känns dock lite tuft då jag för tillfället känner mig tom i skallen för det är ju inte bara jobbet som ställer till huvudbry för mig, det finns ju även ett liv utan för arbetet och just nu är inte det heller det det lättaste. Men jag gör mitt bästa och använder mig av mitt favoritfilms citat:
- This could be complicated. You know on the first one I crashed and burned.
- And the second?
- I don't know, but uh, it's looking good so far.
Det liksom är lite så det känns just nu. Så det är väl bara att fortsätta med några sömnlösa nätter till och hoppas på att allt lugnar ner sig inom en snart framtid.

Har i alla fall en hel del att se fram emot. Redan nästa lördag blir det att fotografera ytterligare en hästtävling och tisdagen vecka 36 börjar det som jag väntat på sedan i våras. Då börjar vi nämligen att rida en gång i veckan på skolan och detta ser ut att hålla på ända fram till nästa vår, oj vad spännande och kul det ska bli. Så varför klaga när man jobbar på en arbetsplats där man kan få liknande upplevelser på arbetstid. Aldrig fel att kombinera nytta med nöje.

Jag har också mitt i allt detta blivit inbjuden till en fotoutställning i Vansbro med början den 1 oktober så till den måste jag också hitta bilder och de ska även vara inramade bilder med glas, då det är en utställning med fin status. Jättekul att bli inbjuden till denna utställning men som sagt det är ändå en extra sak att tänka på.
Så nu är det bara att försöka få lite sömn i ögonen också så man klarar en vecka till, detta har dock inte har vart det lättaste den sista tiden då det är massor av saker som snurrar i huvudet.

God natt

Hur fungerar människor?

2010-08-16T17:20:00.001+02:00

Frihetsdressyr
Originally uploaded by G Er Foto

Ja, den frågan kan man verkligen ställa sig. Efter att ha börjat jobba förra onsdagen så blir denna frågan bara mer och mer aktuell.
Just nu är det otroligt mycket att göra inför skolstarten och tills alla elever kommer. Själv ska jag se till att hinna starta upp alla skolans elevdatorer och uppdatera dem så de fungerar. Sedan har får vi besök av Ungrare nästa vecka så vi håller på att sätta ihop programmet för dessa med allt vad det innebär. Och så ska jag även hinna med och planera mina lektioner inför start.
Och ja, nu ska jag egentligen inte klaga för detta skulle jag hinna med utan problem om jag nu fick hålla på med de jag ska.
Men problemet uppstår när kollegor inte respekterar vad man håller på med.
Idag satt jag och en kollega i möte för att just spika ihop programmet för nästa vecka. Jag har då sagt till på min telefon att jag var upptagen så jag inte skulle bli störd.
Då ringer det istället ett flertal gånger på min privata telefon men jag svara inte eftersom jag inte tycker att jag behöver det. Vad händer då?
Jo, då kommer i stället två stycken (inte samtidigt) och letar på mig på mitt kontor och bara klampar in trotts stäng dörr. Och de till och med säger båda två att de har ringt men att de bara fick meddelande att jag var upptagen, så därför tittade de om jag var på kontoret.
När jag svarar att anledningen till att jag hade meddelandet att jag var upptagen kanske precis berodde på att jag just var upptaget så bara tittar de konstigt på mig. Och så kommer frågan, hur ska jag då kunna jobba då? Den ene hade problem med att få till ett dokument och den andra hade problem med skrivaren.
Det enda som händer mig är att jag får dåligt samvete för att jag inte hinner med att hjälpa dem. Ja, jag vet att jag egentligen inte ska bry mig men det är klart att det finns i tankarna att man inte är tillräcklig.
Men det värsta är nog ändå att man har kollegor som man verkligen vill hjälpa men de törs inte fråga för de vet hur mycket man har att göra. Så de får ingen hjälp och det på grund av människor som bara tänker på sig själv.
Vad gäller planering för mina lektioner som startar på torsdag så har jag inte hunnit gjort mera planering än att skriva ut deltagarlistorna, så som det ser ut så blir det att börja första lektionen med att improvisera, för att hinna planera ser jag ingen tid till. På fyra dagar har jag hunnit med hälften av datorerna och nu är det bara en dag kvar till andra halvan :-)

När jag kom hem idag och ställt in cykeln så kom en gulsparv hoppande nästan ända fram till mig och tittar man på djurens språk så säger gulsparven detta. "Gå med stolta steg på din väg för att fullborda din dröm. Min gåva till dig är att känna värdighet".
Ja om detta nu var ett tecken så inte har det då med mitt jobb att göra utan det måste ha med annat att göra :-)

Valet av bild idag säger allt. Detta är samspel på hög nivå. Tänk om även människor skulle förstå och ha sånt förtroende för varandra som dessa två.

Privpak/schenker

2010-08-14T11:14:00.002+02:00

Ja detta bolag är inte mycket att hurra för. I måndagskväll beställde jag tre stycken böcker från Adlibris. Om jag tog det med privpak/schenker så var frakten gratis och fraktiden skulle ta 2-3 dagar. Jag kunde dock inte hämta det här på affärn av någon anledning utan jag fick lov att åka ner till Rättvik på OK och hämta det. Men det gjorde inget tänkte jag för jag är ju ändå nere där eftersom jag jobbar och paketet skulle ju komma onsdag eller torsdag absolut senast fredag. Men nejdå. Fredag kl 15.30 får jag sms att efter kl 17.00 kan jag hämta paketet.
Jaja tänkte jag det är väl så då, jag åker då ner till kl 17 och får då höra att paketen har kommit lite sent så de har inte hunnit packa upp dem. Snäll som jag är så frågar jag då om det går bra om jag återkommer om ca 2 timmar. Absolut säger de då har vi plockat upp dem.
Så jag åker åter dit igen och uppger mitt nummer. Då får jag reda på att det har vart lite strul så vissa paket har inte kommit med och naturligtvis mitt.
Så dessa 29 kr som det hade kostat om jag valt att få det direkt i postlådan hade varit värt mycket. Då hade leveranstiden varit 1-2 dagar. Vad kostade resorna till Rättvik. Helt klart blev det dyrare frakt på detta än om jag hade betalat 29 kr direkt.
Och när jag frågade min son som jobbar på affärn här i VIkarbyn varför inte jag fick paketet dit så fick jag reda på att dom har sagt upp avtalet med dem för de bara strulade med borttappade paket och för sen leverans och allt vad det nu var.
Så en uppmaning till alla är att akta er för detta bolag. Ibland är det värt att betala någon krona extra.

Hur som helst så har jag nu tre nya böcker av min vägledare Solöga som jag ska försöka lära mig något i (jag tog cykeln ner till Rättvik för att hämta dem idag så det kostade inget, det bara gav. Kanske fanns det en mening med det ändå).

En mycket rolig sak som jag redan upptäckt var att jag har fått reda på att jag ska ta det lugnt med allt det nya. I början av veckan satt jag i min fotostudio och funderade och funderade och plötsligt kommer en spindel ner på sin tråd mitt framför ögonen på mig. Där sitter han ett tag för att sedan bara vända och klättra upp till taket igen. Jag tänkte att detta måste betyda något och därför har jag verkligen väntat på dessa böcker då en av dem är djurens språk.
När jag slår upp vad spindeln har att säga så står följande:
Du tjänar på att det lugnt just nu. Min gåva till dig är att ha tålamod
Efter att ha läst detta så tänker jag att jag måste också titta vad det står i växternas språk om Pelargoner då jag har fullt av dessa som jag själv har odlat fram bland annat. Om dessa står följande att läsa:
Ditt hem representerar ditt inre. Visdom: Jag ser mitt hem. Mitt hem representerar mitt inre. Jag ser mitt inre. Jag ser vad som behöver göras. Dags att se om ditt inre/ditt hem.

Ja detta var precis vad jag har fått lära mig denna veckan.

Förälskad igen

2010-08-14T01:04:00.000+02:00

Ja, jag tror jag är förälskad igen och denna gången är det ingen hingst eller vallack utan tro det eller ej det är ett sto och banne mig om jag inte tror det är besvarat också :-)
Sist jag träffade henne så var hon mest bitchig och lite elak men av detta såg jag inget av längre (kan ju naturligtvis bero på bra uppfostran av matte). Idag när jag var på besök så skulle hon oftast vara hos mig. När jag skulle fota henne så kom hon i stället och lade mulen på min axel (lite svårt att fota med ett 70-200mm objektiv då). Hon heter Lucy och är en shettis :-)
Hon gav mig även en lite knock också men som gammal hästrädd person som övervunnit sin rädsla så kanske man ska ha lite distans till sina nyfunna vänner i alla fall och inte göra som jag gör och krypa under tråden med huvudet några centimeter från hästarnas huvuden. Man kan ju faktiskt ta några steg åt sidan från dessa nyfikna varelser för att undvika olyckor.
Ja rädslan känns liksom långt borta, visst finns en viss tvekan ibland men den verkar var en bit bort just nu och själv bara njuter jag. Dock vet jag att man ska ha respekt för de är ju ändå stora och de kan ju skada en bara för att de blir rädda eller liknande. Men samtidigt tror jag det mesta beror på samspelet. När nu hästarna känner att jag inte är rädd så har inte de heller några problem med mig.

I morgon (ja eller idag då klockan har passerat midnatt) så blir det att fota ett bröllop men det roligaste i morgon blir ändå ryttarfesten på kvällen där jag åter igen har date med denna pedantiska blondin som jag tidigare hade med mig på en bilfärd. Eftersom det gick bra förra gången så känns det som det ska gå bra även denna gången :-)

Annars har veckan och framför allt denna dagen vart både upp och ner. Den startade bra med god vägledning och allt kändes så skönt. Sedan började jag jobba i onsdags och även det kändes bra men det blev också en väldans massa intryck att ta åt sig och idag måste jag säga att det blev lite för mycket då vi alla samlades i en idrottshall (ca 80 st). Där klarade jag mig ca en timme sen vart det mörkt och jag kunde inte längre koncentrera mig på vad övriga sa eller gjorde. Det var på tok för mycket intryck eller vad det nu var som bara sögs in till mig så jag beslöt att göra andra sysslor idag.
När jag kom hem gick jag raka vägen och stöp i säng och somnade som en stock. Det räckte dock med en halvtimme sen var jag fit for fight igen.
Jag och om inte det var nog så tog jag och praktiserade lite av det som jag lärt mig när jag fick vägledning, nämligen att känna och framför allt låta hjärtat prata. Och ack vad tungt det blev ett tag. Även om stora stenar ramlade från mitt hjärta så finns det ju alltid en motpol. Som tur är så finns det förståelse men ändå känns det tungt att släppa sina bördor på någon som kanske heller inte är redo att ta emot men ändå känns allt så rätt då sanningen ändå är den enda rätta och även om den gör ont så läker den nog alltid bäst ändå bara man får sova på det, om det blir någon sömn vill säga. Tror dock jag kommer sova gott (kom i håg att jag sa "tror". Finns kanske en anledning till att jag fortfarande sitter upp trotts denna tid).

Men nu blir det sängen som ska få besök

Varför dessa missförstånd

2010-08-11T18:10:00.002+02:00

Ibland kan man inte förstå och kanske är det lika bra men denna gången måste missförstånden betyda något. Det är bara att hoppas på att de har något gott med sig.
I detta fallet så började det redan i innan sommaren.
Jag hade hjälpt en vän med pendeln för att förklara en sak. Några veckor efteråt får jag ett sms där det står att "du hade rätt". Självklart blir jag glad över detta så jag skickar ett sms till min vän och berättar och hon i sin tur skickar det vidare till ytterligare en vän som inte alls blir glad över att få detta meddelande.
Nu upprepar sig historien då jag pendlat för samma personer ytterligare en gång i ett annat ärende. När jag cyklar hem idag så får jag ett samtal som säger att du hade rätt igen. Och trotts att jag idag pratade i telefon lyckades det bli missförstånd. Och jag hade känslan redan när jag pratade i telefon att något är ändå fel och jag hade känslan att jag kanske inte ska säga något till min vin vän (samma som jag innan sommaren skickade mitt sms till).
Men eftersom jag ändå hade en annan fråga till henne så sa jag det ändå att jag hade rätt igen (jag hade dock hoppats på att jag skulle ha haft fel denna gången).
Precis efter jag slutat prata med min vän så ringer hon igen och säger att nu blir jag förvirrad. För just i det ögonblicket som vi slutat pratat så får hon ett sms som bekräftar att jag har haft fel??? Och detta från samma person som blivit upprörd innan sommaren.
Ingen av oss fattar någonting så jag blir tvungen att åter ringa upp och fråga hur den förste kunde sitta och säga att jag hade rätt?
Då visar det sig att det helt enkel var så att jag hade glömt att vi gjort om pendlingen. Anledningen till att vi gjorde om den var att jag var så osäker på första pendlingen då jag inte fått i mitt tycke något riktigt säkert svar. Och därför gjorde vi om det och då fick jag ett klart svar och då var det "Ja" som var svaret i denna fråga.
Men som jag ser det så måste det vara ett tecken varför det blir missförstånd just i dessa frågor. Det behöver som sagt inte alls vara något negativt utan precis lika gärna vara riktigt positivt, av just den anledningen att missförstånden reds ut på direkten.

Jag vet nu med facit på hand när jag satte mig ner och drog mig till minnes så sa jag till en av mina vänner vad jag hade kommit fram till med pendeln men jag sa också att säg inget för jag känner mig väldigt osäker. Men det jag inte förstår är varför sa jag inget när jag hade gjort om det när jag fick ett så klart svar?
Hur som helst finns det ett tecken i detta för det är det enda fall där det har blivit liknande missförstånd och detta två gånger efter varandra och när jag till och med fick känslan så tydligt att något var fel men ändå säger jag det för jag trodde inte på min känsla. Men åter igen, ingen skada skedd, allt löstes innan något han hända.

En annan sak som faktiskt var mycket roligare var att när jag pratat med min vän så fick jag hela tiden fram siffran 3. Och jag fick förklaringen på den med och det var helt rätt. Vad den innebar det tänker jag inte säga här men det kommer nog fram. Kanske till och med personen i fråga bekräftar det :-)

*

2010-08-10T11:18:00.003+02:00

Vissa saker sker fort och allt kan ta en snabb vändning ibland det bara är så. Men man kan undra varför man har så svårt att förstå ibland? Varför ska man gå och tvivla och tvivla fastän massor hela tiden försöker förklara hur det ligger till? Ja, varför?
Som jag skrev sist så skulle jag nog inte skriva något här om vad jag vart ute på men vad gör man när det bara kliar i fingrarna att få skriva :-)
Måste nog ta och försöka lära mig att tro på vad mina vänner säger, inte efter att "alla" sagt samma sak utan börja tro på även den första som säger hur det ligger till. Som det nu varit ett längre tag så allt någon sagt så har jag tvivlat och sökt ytterligare svar hos andra och trotts samma svar så har jag ändå inte varit övertygad, men nu känns det som att det är dags att lägga ner alla tvivel.
Har nu fått lära mig att det inte är huvudet jag ska lyssna på, det finns mycket mer tillförlitliga delar att lyssna på.
Visst kan det var så ibland att man måste få sin bekräftelse från utomstående då man genom sig själv vet att vänner alltid försöker påvisa allt positivt bara för att göra det lättare, men då jag faktiskt vet att jag har vänner som verkligen vågar säga rakt ut till mig som det är så borde jag inte behöva tvivla.
Hur som helst så fick jag lov att göra just detta att tillfråga experthjälp för att få svar på varför jag gör som jag gör och visst gjorde det susen. Allt jag fått reda på bekräftade dock bara vad alla mina vänner sagt men nu har jag hur som helst fått en större grund att stå på och jag har fått en massa förklaringar på varför jag gör som jag gör och hur jag ska göra för att gå vidare.

Har alltid sagt att det finns ett liv efter detta men eftersom det finns ett liv efter detta så måste det ju även finnas ett liv före, och ja, inte bara ett utan en hel del och mycket av detta styr hur man mår och fungerar just nu. Har kanske tvivlat även på detta tidigare men inte längre för det är så självklart allt. Att få träffa och prata med en så underbar människa som bara ger en en massa aha upplevelser och som gör att man bara skrattar åt allt, ja det är värt massor. Och vad jag menar med att man skrattar åt allt beror inte på att jag inte tror på det utan att man inte har förstått det tidigare.

Ja, nu har väl de flest redan räknat ut att jag har fått reda på mina tidigare liv. Och oavsett vad man tror om detta och hur än mycket jag tvivlar så kan jag inte annat än vara helsäker på att det spelar in. Allt har nu bekräftats.
Jag vet nu varför jag alltid vill skriva, jag vet varför folk på något vis dras till mig och tro det eller ej nu tror jag också faktiskt på att mina vänner faktiskt tycker bra om mig och ser något gott i mig (eller inte tror, vet).
Jag vet varför jag har oroat mig och stressat upp mig för småsaker, trotts att allt alltid reder sig på bästa sätt.
Jag vet varför jag alltid haft förkärlek till vissa platser och kulturer. Jag har ju vart där, eller rättare sagt levt där.
Att jag inte känner mig hemma i en storstad eller dras till platser med massor av folk, det finns en förklaring till allt.
Jag hör hemma i naturen och avlägsna platser där man kan finna lugn och frid.
Jag har alltid sagt att ska jag ut och resa så är mina drömmål det som ligger lite avsides. Det har alltid funnits intressen i platser som Tibet, Nepal, Mongoliet, Island m.m. Asiatisk kultur och dess kampsporter och intresset för olika gudaväsen som alla asagudar, grekiska, romerska gudar och allt liknande. Det har inget med att vara religiös eller liknande för det kan jag inte på något vis säga att jag är.
Att jag dras till djur och att även de dras till mig är heller inte konstigt längre. Och det jag funderat lite över varför jag alltid haft ett sånt intresse för hästar har också förklarats. Och det har inte med tjejerna att göra :-) nä, hästen står helt enkelt för friheten och det ju precis det jag sökt. Och då kommer även förklaringen till varför intresset för just hästar har ökat så markant på sista tiden så till och med min rädsla har försvunnit.

Och till sist så kan jag ju bara då tillägga att det är inte heller konstigt att jag ser tarotkorten som hur enkla att tolka som helst. Och att de pratar med mig har jag fått ännu mer bekräftelse på de sista dagarna. För de två senaste dagarnas kort har vart dessa (och de har kommit efter att jag fått allt bekräftat).

Måndagens kort som jag tog efter mitt besök var "Djävulen". Ett kort som i alla filmer förutsäger ondska och död och allt vad de kan komma på men som i själva verket är helt fel. Detta kort står för att man ska ge luft för negativa känslor eller tvivel på ett kreativt sätt, acceptera att ingen är perfekt. Det är ett positivt kort som handlar om all den lagrade kraft man har inom sig men som man inte utnyttjar för tillfället. Och anledningen till det kan vara att man försöker hålla ihop instabila situationer eller att man suger i sig av andras negativitet eller skuldkänslor.

Detta kort följdes idag upp av "Världen". Ett kort som står för det ultimata önskekortet. Kortet står för vidgade horisonter och gränslösa möjligheter. Allt man önskar sig kan man få och det säger även att om man arbetar sig stegvis framåt mot ett mål och tror på sig själv, kan man dra till sig de positiva energierna som för oss närmare det vi vill ha och drömmer om.

Så till alla tvivlare så kan jag bara säga att det för min del kan det inte bara vara en tillfällighet att dessa kort kommer just nu.

Ja detta skulle heller inte bli så långt men det blev det i alla fall :-)

Favoriten

2010-08-08T18:49:00.004+02:00

_MG_8511.jpg
Originally uploaded by G Er Foto

Idag var jag på fotouppdrag till Born för att fota några hästar och åker man till Born så går det bara inte att svänga in och hälsa på min favorithäst, Aldermarin. Ja, jag vet att Islänningar är mina favorithästar och det finns en favorit där också, kände att det var bäst att säga det för annars vet man väl inte vad som kan hända :-)
Men Marre är något extra det bara är så, jag känner i hans närvaro inte det minsta rädsla och förmodligen känner han av det också och är av den anledningen helt lugn.
Men även den hästen som jag skulle upp och fota var förhållande vis lugn i min närvaro och kom utan problem fram till mig. Låter kanske inte så konstigt men med tanke på att han inte gärna ville gå fram till husse så kändes det ju lite extra kul att han kom till mig. Han stod helt lugn och stilla när jag fotade honom. Något som däremot inte Marre vill göra, men det är ju en helt annan sak :-)

Och medan vi ändå är inne på foto så lyckades jag lära mig en sak idag som var mindre bra. Har införskaffat nyaste Lightroom för att hålla reda på mina bilder och i det programmet finns inbyggt så man direkt kan ladda upp bilder på flickr. Jättebra om man bara kollade upp hur det fungerade innan man tryckte. Har nämligen laddat upp några bilder på detta viset från min senaste fotosession och fått en hel del kommentarer och medaljer på bilderna.
När jag idag skulle ladda upp lite bilder så tyckte jag det fanns ingen anledning att det skulle ligga en massa bilder i mappen för flickr uppladdningen så jag tyckte att dem tar jag bort. Inga som helst problem tills jag såg vad det innebar. När jag laddade upp de nya bilderna till flickr så raderade även programmet de bilder som jag redan laddat upp på flickr då jag tagit bort dem från mappen i programmet. Smart program med andra ord, mindre smart av mig.
För det var ju bara att ladda upp bilderna som blev raderade igen men då var ju som sagt alla medaljer borta igen :-)

I morgon ska jag göra en annan resa då jag ska till Orsa och få lite hjälp men det får vi se om det blir något skrivet om här. Vissa saker är inte lönt att skriva om, bättre att ha för sig själv.
Säger som Stenmark. "Hä gånt att förklar för nån som int förstår sä på"

Det ena....

2010-08-07T11:36:00.000+02:00

Ja det ena avlöser det andra. När man psykiskt känner att man mår förträffligt då visar det sig att tydligen är det så att jag inte ska motionera med cykel eller vad? När jag tror jag löst problemet med knät då det fungerat fint med bandage och min fundering helt enkelt är att om jag håller det varmt så håller det.

Ja, då kommer nästa problem och nu är det ryggen. Tidigt i morse vaknade jag och kunde inte ligga kvar i sängen utan jag kröp ner på golvet och försökte fortsätta att sova. Inte för att jag har en dålig säng men något sa mig att jag fick lov att ligga hårt ett tag och lite hjälpte det då jag ändå somnade om. Nu har jag dock fått hjälp så i kväll ska Heidi få ta en omgång med ryggen så hoppas jag att den ska var fit for fight snar igen.

Nu tror jag ju jag vet precis vad felet sitter i och det är helt enkelt att det har blivit lite för mycket träning så muskulaturen i ryggen har fått sig mer eller mindre en chock. Inte lätt för muskler i total vila att helt plötsligt få börja arbeta som mina har fått gjort. Så med lite massage så ska nog blodcirkulationen komma igång igen.

Lite sugen var jag dock ändå att ta en tur idag trotts värken för det kan ju också hjälpa. Men nä det får nog bli vila så får vi se hur jag känner mig efter kvällens massage.

Blir nog att lägga sig ner på en rosenbädd och drömma ett tag i stället :-)

Korten kan inte ljuga

2010-08-04T10:57:00.003+02:00

Igår blev det inget skrivande då det var mycket annat, bland annat fotografering av Mia i studion. VI fick chansen att prova en hel del olika ljussättningar och idéer. Vi stötte på en del problem med ljuset då vi ville ha kristallkulan med, och gärna då med lite lyster i den. Men efter lite försök hit och dit så lyckades vi. Fler bilder finns på min flickr sida.

Sen har jag naturligtvis fortsatt att leka med mina tarotkort och fick igår även chans att testa dem på en vän och det var skrämmande (eller egentligen inte, det är bara att acceptera) vad allt stämde in. Efter att jag tolkat korten på mitt sätt så läste min vän bokens tolkning och sa att det är ju som att läsa om sig själv.

Mitt dagliga kort igår var fem svärd vilket jag tolkade som så att en strid kommer att utkämpas och att det kommer finnas offer, men det kommer ändå att bli lindrigt om det inte dras ut på tiden. Att vänta betyder fler offer och allvarligare konsekvenser.

Att då dagens kort följdes upp med fem stavar säger allt då detta kort säger att det helt enkelt nu är dags att slåss för det jag vill ha. Det kan ju inte bara vara en slump att dessa kort följs åt på detta viset. Men man ska också ha i åtanke att man måste ta ett val om det verkligen är värt att slåss för.

Ja livet är inte enkelt och ibland funderar man vart man är på väg.

Knockout

2010-08-02T12:53:00.001+02:00

Ibland går allting snabbt. Från att ha vaknat med ett leende på läpparna i morse så räckte det med ett samtal och det var pladask ner igen.
I min tarotdagbok skrev jag när jag hade fått kortet Kejsarinnan, som delvis är det ulitmata kortet för fruktsamhet, men jag skrev/tolkade detta.

"Eftersom jag tror jag kommer få besök idag så tolkar jag även detta kort som att det har med besöket att göra. Den person som kommer behöver all omvårdnad som den bara kan få och jag känner mig även vara den som kan ge personen i fråga den värme och ömhet som den behöver".

Jag visste inte när jag skrev/tolkade detta vad rätt jag skulle få, även om jag nu inte fick något besök men väl ett samtal från en person som man kan säga verkligen står vid stupet och om inget händer inom kort så kommer den att rasa och då kommer det inte att vara lätt att få upp den igen.
Samtidigt var det som en äkta knockout på en annan som har haft en lite tung helg men som med hjälp av vänner rest sig och stod åter igen idag som en ståtlig fura. Men även en ståtlig fura kan falla som ja jag vet inte vad men föll gjorde den.
Men då jag vet att det just nu är den tiden då jag måste stå stark så ska jag raskt resa mig igen för att finnas där när jag som mest behövs. Och det är bara att hoppas att inte allt är för sent men som de säger så är hoppet det sista som överger en.
Och ska jag nu lita på mina kort så har jag ju själv sett att detta skulle hända innan det vänder men jag är och tydligen förblir en liten tvivlare så det så.

Men det enda jag kan säga är att jag kan inte förstå mig på alla konstiga människor som finns där ute och som inte har det minsta skam eller medlidande i kroppen. De som bara kan köra rakt över en människa bara för att få det de själva vill. Kosta vad det kosta vill. Jag blir så jävla förbannad så om inte hornen växt ut tidigare så är det väldigt långa nu och framför allt när det finns de med i bilden som ska kalla sig vänner även till mig. Och man kan undra hur det ska gå när man snart ska börja jobba och man kanske dyker på denna så kallade vän. Det känns lite som att denna snälla, glada och försynte person som man utger sig för att vara och som även vänner och kollegor ser snart kommer visa en helt annan sida och då blir det inte kul för någon, inte ens för mig själv men det kan jag ta för jag vet att även jag har en gräns och gränsen börjar tänjas ut tyvärr. Falska vänner är inte längre välkomna och det kan de snart få reda på.

Som tur är har jag även glädjeämnen för dagen och det är att jag hittat en ny liten favoritgrupp som jag hittade bara av en slump. Jag har ju en förkärlek till Celtisk musik och lyssnar en hel del på bland annat Enya men även musik som Nightwish ligger bland favoriterna. Och när jag hittade denna gruppen så kör de både Enya och Nightwish och gör det också bra. Så det är bara att njuta till dessa underbara Celitc Women.

Själv ska jag försöka hitta något så jag kommer igång igen och det kan bli en tur på cykel då vädret ändå ser inbjudande ut. Det fanns inte inplanerat idag men vad gör väl det, just nu är det bara att försöka vara flexibel.

Regn och åter regn

2010-08-01T13:26:00.001+02:00

Ja dagen har bjudit på en hel del regn och vad roar man sig med då. Ja, själv har jag roat mig med att tolka tarotkort. Och jag måste säga det är otroligt vad bra det stämmer in, i bland funderar man verkligen på om man ska bli rädd eller ej. Jag har ju tidigare tagit ett dagligt kort men valde idag att köra hela stjärnan med nio kort och försöka tolka ihop en större helhel.
De som känner mig kommer att förstå och kan nog också säga att ja visst stämmer det. Och de som även kan tolka tarotkort kommer definitivt att förstå.
Nu ger jag bara väldigt kortfattad vad korten betyder, det jag beskriver här är kanske inte vad jag tolkat utan jag har i stället valt att beskriva den allmänna beskrivningen av korten så som böckerna tolkar dem då.

Kort 1 (även kallat huvudkortet). Kung i bägare. Säger att jag är en person som sätter större värde på personliga relationer och känslor än materiella ting. Det är den ultimata symbolen för varaktig kärlek och trohet och vara lyhörd för andra personers känslor.

kort 2. Sex bägare är ett kort som kan ha flera betydelser men det är ett mycket fridfullt kort. Det kan vara ett kort som säger att man ska slå av på takten om man känner sig t.ex. stressad. Det kan också betyda att en person ur det förflutna dyker upp i ens liv igen typ barndomsvän eller gammal kärlek.

Kort 3. Sju stavar. Ett tvetydigt kort men som man kan se som att man måste göra ett val om man ens identitet om man väljer att stå kvar eller går vidare.

Kort 4. Tio stavar. Kortet säger att slutmålet är inom synhåll och att jag behöver bara anstränga mig lite till och inse hur mycket jag redan gjort.

Kort 5. Riddaren i pentagram. Denne riddare är den minst stabile av riddarna och trivs inte att vara ute och resa allt för mycket utan trivs mest i hemmiljö. Han håller sig till sina närmaste och käresta och stöttar dem i vått och torrt.

Kort 6. Lyckans hjul. Detta kort säger kort och gott att turen återvänder till ens liv och om man redan har tur och lycka så fortsätter det. Lyckans hjul är dock som livet hjul att det går runt runt och motgångar kommer alltid.

Kort 7. Tio bägare. Det ultimata kärlekskortet och mer än så behövs inte sägas.

Kort 8. Eremiten. Lyssna på ditt inre och bry dig inte om vad andra säger. Eremiten råder dig att vänta och se vad som händer, det finns stunder i livet som vi inte kan förändra en situation.

Kort 9. Nio svärd. Kan handla om högst verkliga rädslor med de kommer inte att förverkligas. Kanske har man vart omgiven av negativa energier och med detta haft problem med sömn och liknande. Men genom att dela med sig av sina rädslor kommer allt att lösa sig.

Ja vad säger man. För att sy i hop allt detta så kan jag ju bara säga att trotts att en hel del kan kännas tungt ut just nu så ser ju allt ut att lösa sig trotts allt. Tror också att även den som aldrig trott eller som inte har en aning om vad tarotkort har för betydelse kan se en bild i detta. Och för de som kan de ser nog en mycket klar och lyckosam bild. Har jag fel så får ni gärna kommentera.
Nu är det som jag sagt tidigare inte något hokus pokus med detta utan det är naturligtvis bara en vägvisning på vad som finns eller som kan komma att ske i ens liv. Det är fortfarande upp till mig att välja denna väg eller att totalt strunta i det och gå en annan väg.
Kan tillägga att min tolkning inte är den exakta med vad jag skrivit här men den skiljer sig inte mycket men man måste lägga in egna värderingar och tolkningar när man tolkar korten åt sig själv eller någon annan. Så den tolkning som finns här är som jag tidigare sa en generell tolkning.

Jag tycker dock dagens melodi säger en hel del om detta och passar bra in.

Nu vänder det

2010-07-31T12:06:00.004+02:00

Tänk vad lite tillrättavisning kan ge ibland. Trodde helgen skulle bli hemsk då allt verkade gå utför men med lite hjälp och tips från äkta vänner så verkar det som att allt håller på att vända igen. Att stilla sina sinnen med meditation verkade hjälpa för idag vaknade jag pigg och utvilad, trotts en otroligt konstig dröm som jag måste försöka tyda. Så boken jag läser just nu om drömtolkning kommer väl till pass.
När jag idag backade några dagar i min tarotdagbok så kan jag även se att korten sedan i onsdags har varit i och för sig positiva men även varnande om att det kunde finnas orosmoln med om det inte sköttes väl.
Så när jag idag plockade kortet så var det ju inte konstigt att just "Nio bägare" dök upp. Ett kort där jag ser en själväker och nöjd man som kommer att nå sitt mål och få det kan vill. Han kommer att lyckas med sitt arbete och leva lycklig på det.
När jag sedan kollar i boken vad det står om detta kort så står detta att läsa.

Detta kort visar en leende man som är omgiven av en halvcirkel bestående av nio gyllene bägare. Han blickar utåt. Nio bägare är det ultimata kortet för självförtroende och självaktning.
Detta kort kan dyka upp i fall du oroar dig för att ett förhållande inte ska hålla. Kortet säger att du ska sätta värde på dig själv och inte acceptera en andra klassens behandling eller att bli nerpetad till andra plats i en älskad persons liv.
Men kortet kan också dyka upp om du fortfarande söker efter den rätta och påminner dig om att det finns någon för alla. Jag gifte mig därför att jag var rädd för att vara ensam, och därmed missade jag detta värdefulla skede i min utveckling. Därför fick mitt äktenskap självklart inte någon vidare start.
Kortet kan dyka upp oavsett om du befinner dig i ett förhållande eller inte, och säga att just nu kan det vara andra aspekter av ditt liv som upptar ditt intresse, men att din känslomässiga trygghet är en viktig styrka för dig. Detta gäller särskilt om andra delar av ditt liv för tillfället bjuder på utmaningar eller svårigheter.
"Citat från Stora boken om Tarot, Cassandra Eason"

Ja nu kan man ju säga vad man vill om detta med tarotkort men nog är det svårt att förklara att det stämmer så bra in hela tiden och trotts att jag precis börjat att lära mig detta så stämmer ju allt av någon anledning. Och jag som tvivlar på allt jag gör kan ändå inte förklara detta. De lärde säger att man kan inte välja fel tarotkort för valet sker med hjälp av psykokinesi. Med andra ord så är det vårt undermedvetna som styr handen till rätt kort.

Ja oavsett så är jag på väg uppåt igen och det känns bra och jag kan säga att hela tiden jag suttit här vid datorn så har Enya strålat ut från högtalarna och jag har hört en hel del nya låtar som går djupt men jag håller ändå fast vid den låt jag kände för när jag började skriva för den känns helt rätt just nu.

Nedförsbacke

2010-07-30T16:55:00.000+02:00

Denna veckan har känts som en ren nedförsbacke, från att ha haft några underbara veckor och en riktigt trevlig helg så känns det som det bara har gått utför denna veckan. Varför, ja, jag kan inte riktigt sätta tummen på det utan det bara har känts så. Har gått större delen av veckan och tänkt att snart vänder det men det har det ännu inte gjort tyvärr.
Och inte blir det lättare av att man inte riktigt vet vad som är felet heller och även om jag har mina misstankar så är det ändå inget jag kan göra något åt.
Och samtidigt som det känns som att man inte vill vara ensam så känner man inte för att åka och hälsa på någon heller. För i detta läget ska det vara någon riktigt speciell kompis man hälsar på om det skulle vara någon. Och samtidigt känner man som att är man inte på topp så ska man väl inte förstöra för sina kompisar heller.
Men varför blev man då så negativ inför denna helgen då, ja, kanske en bidragande orsak kan vara att jag kommit på att jag ska köpa mig en jänkare.
Jag var nämligen ner till Rättvik en vända idag och trotts att CCW inte har börjat ännu så verkar i alla fall trafikkaoset ha börjat.
Och anledningen till att jag ska skaffa mig en jänkare är helt enkelt det att då verkar det som att man inte behöver brys sig om några trafikregler över huvud taget.
Man kan stanna precis var man vill, man kan parkera var man vill och hur som helst. Hittar man ingen parkeringsplats så inte gör det något man stannar och parkerar ändå. Och hittar man en uppritad parkeringsplats så går det så parkerar man mitt över linjerna för då får man plats att stå med öppna dörrar åt båda hållen.
Och ska man ut någonstans så behöver man inte följa trafikreglerna om att lämna företräde för har man stor och fin bil då bara åker man rakt ut, det är ju ändå medtrafikanterna som ska titta på min fina bil så då kan de lika gärna stanna och titta medan man åker ut.

Ja så särskilt mycket gladare blev jag ju inte av att ta en sväng till centrum. Men det positiva är att nu har jag vart dit och slipper förhoppningsvis dit en gång till under veckan som kommer.
Så det känns som det är lika bra att isolera sig här hemma och kanske läsa en bok eller liknande, men även det är komplicerat med en massa tankar som flyger hit och dit, lika så försökte jag sätta mig ner framför datorn och kolla lite bilder men det kändes inte heller bra så vi får se vad man hittar på. Det sägs ju att efter regn kommer solsken så det är bara att se positivt framåt så kommer det bli bra.

Lugn färd

2010-07-29T11:42:00.002+02:00

Kunde inte hålla mig längre utan fick lov att kolla om knät höll för en cykeltur nu på morgonen (undra om det är dags att kalla sig störd). Det blev dock en mycket lätt tur med mycket lätt tramp. Till skillnad från tidigare turer så har jag åkt samma strecka på ca 30 min.
Idag blev det 1,6 mil på 45 min. Och konditionsmässigt gav det nog precis lika bra då benen fick trampa på mycket snabbare i stället. Tror det är bättre att benen går fort i stället för att trampa tungt och få cykeln att gå fortare.
Jag får tacka min kompis Leif för tipsen. Nu ska jag bara justera sadeln lite då jag idag märkte att den lutar lite för mycket framåt. Vissa kroppsdelar saknar viss blodcirkulation efter turerna så det måste till lite småjusteringar fortfarande.
Hur som helst kändes det skönt att det inte verkade vara några större fel på knät.

Ingen cykling

2010-07-28T11:14:00.002+02:00

Nä trotts värmebehandling, diverse liniment och även försök med healing (fungerade inte på grund av störande objekt) så ville inte knät bli återställt så det är väl bara att bita i det sura äpplet och vila några dagar. Men det är ju inte lätt nu med detta kanonväder för en längre cykeltur.
Dagens tarotkort som var Tornet, även kallat befrielse säger mig att jag ska göra mig fri från mina gamla vanor som andra har tvingat på mig. Kortet är ett tecken på frigörelse från mina begränsningar och att jag är på väg in i något positivt.
Och ja jag hade väl hoppats på det när det nu börjat kännas så bra med cyklingen men då ska man köra sönder sig i stället.

Så i stället för att cykla fick jag ta gräsklipparen idag och köra några varv med den så man åtminstone fick röra lite på sig. Och när jag var ute och sprang runt med den så spelades en gammal låt på radion som fastnade direkt. Det finns mycket i denna texten som är tänkvärt.
Som jag ser det så ska jag inte klaga för att jag inte kan vara ute och dundra runt på en cykel. Det finns en massa annat man kan glädjas åt i stället och det finns alltid de som har det mycket värre än ett litet värkande knä. Så jag lovar jag ska se positivt på mitt liv :-)

Hemsk cykeltur

2010-07-27T20:37:00.002+02:00

Ja idag var verkligen vädrets makter med mig så min tanke var att det skulle bli en underbar cykeltur där jag skulle förlänga på milen lite och jobba på uthålligheten istället för att köra sönder mig.
Men inget gick som jag hade tänkt mig.
Det började redan efter ca 2 km då jag ska ta upp vattenflaskan, när jag lyfter den så ramlar korken av. Inga problem den låg mitt på vägen så det var bara att vända och hämta den. Trodde jag ja. När jag vänder så kommer en enda bil lite längre upp så jag väntar medan han passerar, och naturligtvis lyckas denna bilen köra rakt över korken så det blir så gott som platt. Jag lyckas dock få dit den hjälpligt igen så jag kan fortsätta.
Eländet var dock inte klart med detta. När jag kommer ner till Rättvik och rondellen utanför OK så är det trafikstopp så jag lägger mig på insidan och passerar bilarna. Det går bra en bit tills bilarna längre fram ser jag kommer då svänger de närmare kanten så det ska bli så trång som möjligt och jag lyckas få hjulet att ta i trottoarkanten. Trodde först det var trampan som tog i så jag fortsätter men hör att något inte är helt som det ska bak i hjulet, så jag stannar till vid reningsverket och tittar och upptäcker att två ekrar har flugit sin kos.
Men det verkade ändå fungera så jag beslutar mig för att fortsätta min färd. Men när jag passerat Utby så känner jag det börjar värka i knät så när jag ska till att börja klättringen uppför Kullsbjörksbacken känner jag att detta går aldrig så jag väljer att svänga av och in på grusvägen som går upp mot Västgärde.
Väl i Västgärde så träffar jag på Leif och Britta som sitter ute så jag svänger in till dem. Leif tar då hand om min cykel och byter hjul på den så nu sitter det ett riktigt racerdäck på den (och det märktes vilken skillnad det blev på rull).
Sedan gjorde vi sällskap en bit tillbaka och jag fick lite nya tips om inställningar och liknande. Men tyvärr så hjälpte inte detta mot mitt knä så det blev riktigt plågsamma backar på vägen hem mot Vikarbyn och sista backen hem var jag till och med tvungen att hoppa av och gå uppför.
Så nu får man väl försöka vila en stund och se vad som händer.

En annan sak som också måste påpekas är ju att det är inte illa att ha vänner som både servar cykeln åt en och ekiperar en. Leif tyckte nämligen inte att jag hade tillräckligt bra kläder för cykling så jag fick lov att byta ut min tröja mot en äkta cykeltröja (det blev även en cykeldress och nu vattenflaska).
Sen finns det också de vänner som lovar att det ska vara ute och heja när man passerar men de har då absolut inte visat sig, inte ens fast jag tror det var de som jag såg sitta ute i dag när jag åkte förbi :-)

Hur som helst så snacka om att man är lyckligt lottat som har ett sånt team runt om sig (även kallat vänner).

Teamet

2010-07-27T09:55:00.003+02:00

Kände att jag inte längre kunde undanhålla er hur allvarligt det egentligen är på tävlingar, hur alla ger allt och inget lämnas åt slumpen. Många kanske tror att det bara är nöjen men se där har alla fel. Bilderna här talar sitt tydliga språk på vad allt handlar om.
En del kanske tror att allt beror på själva tävlingsekipaget men vad vore de utan sitt team på sidan om. Titta bara hur min medresenär och fotopartner verkligen går in för sin uppgift för att få den perfekta filmen att sitta i kameran. Att få in ströljus i bilden kan ju vara förödande då kontrast och allt försvinner. När det är risk för liknande saker så tar man till vad man har för att undvika problem.
Och att hästsport inte skulle var en materialsport det är också bara en klyscha som inte är sann. Titta bara på Mia hur hon justerar bootsen så de sitter som de ska, för hur skulle Djarfur klara av att springa utan dessa.

Måste även tillägga att det idag var första dagen sedan jag började tolka tarotkort som jag valde ett kort som visade på viss ovisshet. TIdigare har det bara varit enkla kort som tytt på framgång och att det bara är att flyta med för att hålla lyckan vid liv men idag kom då kortet "fyra bägare" som då tyder på viss ovisshet. Själv tolkar jag kortet som att dagen kommer bli ganska som vanligt då det alltid finns funderingar om än det ena än det andra. Annars är bägarkorten de som tyder på känslomässiga tider. Och just fyra avspeglar en ovisshet om hur man t.ex. är omtyckt eller ej och i en kärleksaffär skulle det kunna betyda att bli ratade eller ej.
Men med tanka på att jag i går valde kortet "nio mynt" som är lyckokortet så kan jag väl ändå hoppas på att det har viss samhörighet dessa två korten. Den som lever får se brukar det ju sägas.

Härlig dag i Bollnäs

2010-07-25T16:01:00.003+02:00

Mia o Djarfur 4:e plats
Originally uploaded by G Er Foto

Ja igår lördag tillbringade jag helt och hållet i Bollnäs, eller lite mer exakt i Söräng strax utanför Bollnäs.
Anledningen var en Islandshäststävling som min vän Mia deltog i.
Jag och mitt ressällskap Britta som jag var lite orolig för häromdagen om det överhuvudtaget skulle duga för henne att åka i min bil. Nu gick det över förväntan, så jag måste väl ha putsat bilen tillräckligt :-)
Hon genomgick en förvandling under dagen bara så det var nästa så hon inte skulle få åka med mig hem i stället.
Tänk er att hämta en ung snygg tjej på morgon och få lov att släpa hem en grådassig gammal kärring på kvällen. Snacka om att vara nerdammad :-)
Nä Britta det var kanonkul hela dagen. Anledningen till förvandlingen var att det dammade ordentlig från paddocken bakom oss där ekipagen värmde upp och vinden låg precis mot oss.
Det var inte bara Britta som var dammig ska jag lova. När jag kom hem fick jag dammsuga hela kamerautrustningen.

En annan lite incident som hände var att det var sol hela dagen men det blåste lite kallt så man tänkt inte så mycket på hur stark solen egentligen var. Idag vet jag dock hur stark den var :-)

Hur gick det då för Mia. Jo hon är överlycklig för sin 4:e plats i T8. Med tanke på att hon är så gott som ny inom tävlingsverksamheten så är det stort att gå till A-final. Och det är ju bara att titta på bilden så ser man hur lycklig hon är. Det är underbart att se en människa som verkligen kan visa sina känslor på det sättet.
Jag är säker på att Mia och Djarfur (och hennes övriga hästar för den delen också) kommer att gå långt.

För min del var det premiär att vara på en hästtävling (ja,trav har jag vart på) men jag lovar det blir inte sista gången. Tyckte det var riktigt trevligt att se alla dessa härliga islänningar i alla dess olika färger.

Spännande dag

2010-07-23T19:04:00.002+02:00

Bi
Originally uploaded by G Er Foto

Ja i morgon lördag blir en spännande dag och lite nervöst. Jag ska nämligen till Bollnäs och fota en Islandshästs tävling.
Ja nu är jag inte ett dugg orolig för själva fotograferandet om ni trodde det, utan det jag är orolig för är själv resan dit.
Ja inte heller själva resan utan sällskapet som jag har med mig. Naturligtvis inget fel på henne heller för hon är jättetrevlig men lite petig.
Så av den anledningen har jag idag stått och putsat bilen så det står härliga till, både invändigt och utvändigt. Så det är bara att hoppas att den nu ska duga. För annars får jag nog sitta och åka ensam hela vägen till Bollnäs.

Bekännelse

2010-07-20T10:53:00.000+02:00

Hittade ingen bra titel på detta inlägg eller så gjorde jag det? Så mycket som inte går att förklara nu förtiden men just på sista tiden har det märkts att mer och mer händer och fler och fler pusselbitar ramlar på plats. Saker har hänt och vänner har sagt och försökt övertyga mig länge men jag har tvivlat och misstrott, trotts allt jag upplevt och vart med om.
Tyvärr är det väl så att man är född tvivlare och måste ha bevis för allt innan man själv tror. Kanske beror det på att man alltid fått höra att "det där kan inte du", "nä, du har fel". Eller liknande saker. Till slut tror man på vad alla säger, i alla fall när någon säger något negativt. När någon säger något positivt då vänder man det mot sig själv till något negativt i stället.
Men att jag nu börjar tro på mig själv och vad jag kan, eller vad man nu kallar det är flera saker som hänt de sista dagarna bland annat. Naturligtvis är det mycket mera som hänt med jag känner att detta har vart en utlösande faktorn.
I morse när jag vaknade så hade en vän lagt upp detta i meddelandet i min logg på Facebook.

"Tack Göran, för all din hjälp, för att du tar dig tid och för att du ärligt bryr dig. Tack Göran för att du är du och tänk Göran att det är dina erfarenheter som lett dig till oss alla, det är din styrka att stå ut med det du gjort som även kommer ge dig saker du inte ens kan ana! *kram*".
Detta i kombination med en väns blogg jag läste om hur människor tycker det är tabu att prata om saker som de inte förstår sig på och även en sak som jag själv testade som jag inte kan förklara gjorde att jag tog en vändning och känner att varför dölja. Jag är den jag är som min vän skriver och jag kan inte göra något åt det som sker. Det är inget jag har bestämt. Jag bestämmer inte själv när jag ska se saker och ting. I alla fall inte ännu.

Ja vad är det då som hänt kan man undra?
Ja, jag ser en massa saker som bara helt plötsligt dyker upp. Tydligen kan jag även hjälpa människor utan att de är närvarande.
I och med att jag är en sådan tvivlare som jag är så fick jag ju lov att testa för att se fakta.
Så här en dag i slutet på förra veckan lovade jag en vän att jag skulle hjälpa henne lösa upp lite stel muskulatur (mycket stel) med hjälp av massage. När jag väl började massera så kände jag en otroligt värme i händerna som spred sig uppåt i armarna men för mig tänkte jag naturligtvis att det berodde väl på massagekrämen jag använde.
Men när hon bara efter en liten stund säger att "Göran, vilka healande händer du har". Hos alla andra massörer hon vart hos har det gjort ordentligt ont och det tyckte jag att det borde ha gjort även hos mig för jag var inte särskilt mild i min behandling kan jag säga.
Men eftersom hon sa som hon sa så tänkte jag att jag ska ta och testa en sak, jag ska prova med ren healing. Alltså inte ens vidröra kroppen, utan hålla händerna ovanför kroppen på henne och se om jag får någon reaktion. Naturligtvis hade jag mina misstankar även här att det skulle kunna fuskas med att hon visste var jag hade händerna eller tjuvkika eller vad som helst.
Så mitt knep blev att försöka lura henne med att låta henne tro att jag hade händerna på ett visst ställe.
Det var nämligen så att när jag förde händerna över henne så såg jag hur hon reagerade på olika ställen och varje gång jag fick reaktion hos henne så reagerade även jag så det var ömsesidigt. Men just i magen kände jag att där stod det inte rätt till och det var framför allt i höger hand och arm jag kände reaktionen så jag förde bort vänster hand och höll den ovanför hennes ansikte allt för att hon verkligen skulle veta att händerna var där.
När jag sedan känner att det verkligen händer saker i mig då jag har handen över magen och jag sitter där ett tag och känner att jag kan lyfta och sänka handen för att få olika reaktioner så säger hon plötsligt "ska du dra ut den där magen ännu mera".
Hon hade blundat hela tiden så hon kunde alltså inte ha sett var min hand var för jag släppte aldrig min blick från hennes ögon så tjuvkikat hade hon inte men jag såg hur hon hela tiden reagerade på mina rörelser.

Nu var det dock inte hon som skrivit i min logg på FB utan det var en annan vän som ville ha hjälp och jag sa att jag skulle kunna prova att nå henne på håll då hon inte fanns i närheten. Jag sa till henne att jag inte visste när jag hade tid att göra detta men att jag skulle göra det när tid gavs.
Det var i lördags hon bad om hjälp. Söndag morgon provade jag men tyckte själv inte att det gav något men under dagen och kvällen kändes det som att något hänt, men jag visste ju inte eftersom jag inte pratat med henne. Men när jag igår fick ett meddelande där hon skrev att jag vet inte om du hunnit gjort något men hon hade under flera tillfällen känt att ett stort lugn sköljt genom kroppen på henne som hon inte kunde förklara. Och de som känner denna personen och vet vad hon gått igenom skulle direkt förstå att få lugn i den kroppen just nu är inte något som bara sker.

Så nu undrar säkert alla, vad är det och hur gör jag då. Ja, inte vet jag? Det enda jag vet är att när jag helt kopplar bort och inte tänker på något så bara händer det. Jag är ganska säker på att hade jag vetat att hon hade problem med magen så hade jag säkert inte känt något för då hade jag koncentrerat mig på att nu ska rätta till magen. Och då har jag redan förstör allt. Alla egna tankar måste bort det är det enda jag vet.
Tyvärr finns det några störningsmoment ännu som jag har svårt att styra men kanske lär man sig även koppla bort dem (eller den). Vad vet jag.
Det finns de som sagt åt mig "vad ser du nu. Vad händer". Jag kan inte själv plocka fram något på begäran så mycket vet jag. Om jag anstränger mig så är det totalt tomt.
Och vad jag lärt mig så är det inte som många tror att man ser in i framtiden eller liknande konstigheter. Nä bilder man ser är bara saker som kan tolkas och säkerligen kan det tolkas på många olika vis. Men samtidigt måste allt betyda något.
Jag har aldrig fattat detta med tarotkort så självklart har jag fått lov att köpa mig en tarotkortlek och en bok om hur korten ska tolkas. Men även här fick jag ju lov att testa mig själv, så innan jag läst vad i boken vad korten betyder så lade jag ut kort och tolkade dem helt själv (ja det hade jag läst i boken att man kunde göra).
Jag lade ut kort och ställde olika frågor och tolkade korten på mitt sätt. Sedan läste jag i boken vad det huvudsakliga tolkningen var och döm om min förvåning när jag upptäcker att kort efter kort som jag tolkar betyder just det jag tolkat det till eller liknande. Några kort hade jag dock lite svårt att förstå men genom att bara hålla i dem och granska dem ett tag så kom förklaringen även på dem.

Ja nu har jag berättat mycket så nu är det väl bara att vänta på att bussen med starka män, bärande på en vit jacka med jättelånga ärmar som går att knyta fast bakom ryggen på mig kommer och hämtar mig inom kort :-)

Så om vi inte hörs på länge så vet ni vart ni ska söka efter mig :-)

Vad sker?

2010-07-19T22:46:00.000+02:00

Ja ibland undrar man vad det är som sker. Helgen har inte vart någon vanlig helg. Sist jag skrev var i lördags morse och då hade jag dåliga vibbar om att åka på kalas. Vilket jag nu med facit på hand förstår varför.
Men det som kände som obehag var helt fel från mig då det var ett kalas med ganska lite folk. För min del helt perfekt då jag i lugn och ro kunde gå runt och prata med folk om dittan och dattan. Hur kul och trevligt som helst med andra ord.
Men som ni säkert förstår så hände en massa annat i stället. Missuppfattningar om än det ena och än det andra, som tur var förekom inget våld i alla fall.
Och av någon outgrundlig anledning hamnade jag mitt i alltihop som den skyldige. Trotts att det jag gjorde var att jag fick en rak fråga och på den gav jag ett rakt och ärligt svar tillbaka (fast egentligen var det inte ens jag som svarade först heller utan bara höll med den som sa det först, men det är en annan sak). Men det är väl som man säger, sanningen gör alltid ont att höra, så det hade väl vart bättre om jag ljugit. Fast då hade jag mått dåligt för det i stället så det var väl skit samma.
Ja hur som helst det fanns flera episoder och på något vis verkar det som att jag var delaktig i dem alla enligt vissa. Detta trotts att jag bara svarat ärligt på en fråga.
Så egentligen skulle jag väl inte bry mig mer om detta men då det inte enbart var just det här som hänt under helgen så förvärras ju allt då en olycka sällan kommer ensam som det säg.
Söndagen kändes enbart tung och tyst, inte ett samtal eller meddelande från någon utan bara tystnad och jag kände att något är absolut fel men försökte trycka bort det och hade tankarna på att det ordnar sig.
Måndagen kom och jag känner att nu är jag i botten av något och jag börjar se tecken på vad som kan ha orsakat att jag är totalt nerslagen i skorna. Har i stort sett legat till sängs halva dagen. Fortfarande helt tyst från alla håll.
Jag måste få svar tänker jag och denna gånger är det jag som får ställa frågan för att få svar. Detta har dock inget med kalaset att göra utan ligger på ett helt annat plan.
Och jag får också ett klart svar tillbaka på var felet ligger, varför jag känt som jag gjort. Onda krafter finns överallt och är man öppen så blir man även drabbad. Men har man goda vänner som man kan prata med rakt ut så brukar även allt lösa sig. Nu har i och för sig inte allt löst sig då det fortfarande finns onda energier som hela tiden försöker förstöra och trycka ner men man kan ändå se en ljusning och jag tror att är man bara flera som kan hjälpa så kommer alltid det goda att vinna i längden.

Låtvalet är ju inte något svårt val idag då det symboliserar den tystnad som vart under helgen och saknaden av att meddela sig och direkt få svar på sina frågor. Det är lätt att de onda får övertaget då, de lyckas på någotvis alltid trassla sig in. Så denna gången var det faktiskt mitt val redan från början att jag skulle ha just denna låten. Men den finns ju i massor av olika inspelningar och varianter och då kan man ju undra varför jag som första val tryckte just på denna video. Jag har ju lyssnat och sett flertalet olika videor av den tidigare men aldrig sett denna. När jag valde den trodde jag i och för sig att det var den jag sett tidigare men så var fallet.
Ja vad är då det konstiga i detta valet. Jo, lyssna bara på vad Art Garfunkel säger innan det börjar sjunga. Det säger så mycket om dagens människor och hur vissa beter sig.

Kalas

2010-07-17T06:58:00.002+02:00

Åter en dag med halvdålig sömn. För 5-6 timmar är väl ändå lite för lite? Vaknade åter runt halv sex i morse. Men trotts detta så kan jag inte förstå att jag ändå känner mig så pigg som jag gör på dagarna. Måste ha med åldern att göra.
Hur som helst så ska jag klara av ett 40:års kalas idag hos en mycket god vän. En sån dag som man gått och väntat på för det är ju helt underbart att få gå på kalas och att få träffa en massa människor och allt.
Nä, nu är ju tyvärr inte verkligheten så för min del. Själv hade jag lika gärna stannat hemma.
Jag är helt säker på att jag kommer att få roligt när jag väl kommer dit men det är alltid så här när jag ska på något kalas eller liknande att tiden innan är hemsk. Det kommer också att ta ett tag för mig att hitta stämningen när jag väl är på plats, om jag nu förhoppningsvis gör det. Det finns ingen säkerhet men då får man ta fram skådespelartakterna och låtsas som att man har jättekul.
Jag vet att det finns de som tycker man är konstig men det får jag ta. Har skrivit om detta här på bloggen tidigare och det kallas för att vara introvert. Så det har inget med att man mår dåligt eller liknande utan det är ett fullt normalt beteende även om man kan bli betraktad som vad som helst.
Det flesta åker på liknande tillställningar mest för sin egen del men att jag åker är enbart för att det är en vän som fyller år.
Det lustiga är att om det nu är så att jag hittar likasinnade och får jättetrevligt (i de introvertas syn) så kommer man få höra uttryck som "kom igen nu", "ryck upp dig", "ha lite kul".
Skulle jag däremot vara uppe och hoppa och dansa på borden och liknande då skulle de flesta vara nöjda och säga "gud vad han har har kul och roar sig idag".
Men sanningen är den att skulle jag ha ett sånt beteende så är det rent skådespeleri eller så har det slagit runt totalt :-)
Jaja det är väl bara att "rycka upp sig" och "ta sig i kragen" och göra det bästa av situationen, även om jag inte alls skulle ha något emot att stanna hemma. Men då skulle i stället det dåliga samvetet komma för att man har svikit en vän.
Så hur man än gör så kommer man må dåligt av det. Men att man väljer att åka är ju naturligtvis av den anledningen att man är den sortens människa som tänker på andra i första hand. För skulle jag inte ha satt andra i första hand så skulle jag ha kunnat stannat hemma utan dåligt samvete men det kan jag ju inte.
Ja så det är väl vad dagen har att bjuda på, att gå och oroa sig för vad kvällen har att erbjuda.

Härligt dag

2010-07-15T23:11:00.000+02:00

Ja denna dagen kan jag bara säga har varit väldigt bra och jag känner mig så nöjd med mig själv för vad jag uträttat och även vad jag fått bekräftat. Trotts en massa tvivel hit och dit, även om jag måste säga att jag börjat tro mer och mer på mig själv så måste jag ändå på något vis alltid söka bevis innan jag kan vara säker. Och ja det var just det som kom idag.
Trotts att flera redan sagt att jag inte ska tvivla utan bara ta åt mig av vad jag kan så har jag lite problem fortfarande att lita på det. Men det kommer ju mer och mer bevis och idag kom fakta om vad mina händer faktiskt klarar av att göra och det kände otroligt bra.
Det kanske är så att det har fallit på min lott att jag ska hjälpa människor vad vet jag? Och där kom tvivlet igen ja :-)
Tyvärr kan jag ju säga att trotts att dagen har vart kanon så finns det ju alltid baksidor också men dem låter vi bli idag tycker jag och tänker på det goda i stället.
En sak som jag dock har väldigt svårt med är att inte cykla som en idiot när jag är ute. Har ju så smått kommit igång med att motionera igen och det känns också kanon. Men istället för att ligga och bränna lite lungt på längre sträckor och längre tid så ska det köras så man kör skiten ur sig direkt. Idag blev det 1.2 mil på 23 min och en puls på uppåt 150 medel. Ska försöka rätta till detta i morgon och ta en längre tur och njuta lite mer.
Men det är lika bra att säga att jag lovar ingenting bestämt. Det så även korpral Gifting till Orsa kompani :-)
Idag blev det heller ingen musikvideo utan jag tänkta att ni skulle få träna era magmuskler ett tag i stället för denna video kan ge träning till just dem. Och ett gott skratt förlänger ju livet om man inte ska du av skratt då vill säga haha

Vad gav denna dag?

2010-07-14T23:07:00.002+02:00

Ja, vad gav denna dagen? Klart mycket mer än gårdagen kan jag i alla fall säga. Mitt dåliga samvete hade jag inget för då jag fick bekräftat redan på morgonen att jag inte hade gjort något eller sagt något fel. Att allt sedan inte är bra är en annan sak tyvärr.
Hur som helst så kändes allt så pass bra så jag äntligen drog en vända på cykeln. Och ja är jättenöjd med 1.3 mil, medelpuls på 144 och ett tempo med 174 i toppuls och medelhastighet på 22 km/h så finns det väl de som klagar att det var väl inte särskilt bra (tänker på de som har proffscyklister under samma tak).
Att det sen ska förbättras kanske redan i morgon är också en annan sak (om jag nu reser mig ur sängen). Och att jag absolut inte ska bli någon tävlingscyklist spelar väl också in i det hela en hel del.

Så detta var vad dagen gav och jag är nöjd även om det inte blev någon hästfotografering som det fanns en tanke på i morse. Så nu får vi se vad morgondagen har att ge.

Dålig dag

2010-07-13T22:21:00.000+02:00

Denna dagen är en dag som man helst vill glömma. Det började egentligen redan i natt då jag tvärvaknade med dåliga känslor, men efter att ha lyckats somna om på morgonkvisten och ändå fått några timmars sömn så vaknar jag åter igen och har en känsla av att något inte är som det ska. Och känslan besannas tyvärr att allt inte är som det borde vara.
En självklarhet är ju naturligtvis att man ska försöka hjälpa men på det viset som jag har hjälpt till idag gav mig bara ett oerhört dåligt samvete och allt blev bara sämre. Ibland känns det bara som att allt blir fel hur än man gör.
Nu vet jag inte om vädret och min dålig sömn också spelade in då det har vart otroligt kvavt idag. Var på tisdagskul med en vän och det gick knappt att röra sig utan att svetten rann. Sedan kom regnet och åskan som i och för sig gjorde luften friskare men då fick man inget gjort i stället.
Så hur som helst så får det bli ett relativt tidigt slut på denna dagen och man kan bara hoppas på att det blir en bättre lösning på morgondagen.
Jag skrev om tomrum i går men idag har allt känts som total tomhet och jag har haft liknade känslor som jag hade för ett antal år sedan och det är inget jag vill uppleva igen. Men som sagt jag tror detta beror på många faktorer idag så det ska nog finnas en lösning i morgon om jag bara kan få till en natt med sömn vill säga.

Blixtjakt

2010-07-13T05:07:00.005+02:00

Ja då har man åter igen vart ute på blixtjakt men även denna gången drog man en nitlott och fick snällt gå och lägga sig igen utan någon fångad blixt på bild.
Hörde det började mullra runt fyra så det var bara att gå upp och rigga kameran och sätta sig på balkongen, men det lyste runt omkring men inte där jag ville tyvärr.
Strömlöst blev det dock så något ha blixten skadat, detta visas också då blixt trackern i Mora inte har registrerat något sedan 04.40.
För övrigt så var det en väldigt orolig natt så det var inte åskan som väckte mig utan jag vaknade tvärt vid halvtvå tiden med väldigt konstiga känslor och bilder som jag måste försöka reda ut och få svar på varför de dök upp på detta vis.
Vi får se om det på något vis går att få lite mera sömn nu när jag vart ute en stund för ca en och en halv timmes sömn som jag hittills fått känns lite magert faktiskt.

Tomrum

2010-07-12T13:27:00.000+02:00

Ja egentligen skulle väl inte ens denna låten behöva någon förklaring då den ändå säger allt. Men det är ju för mig det. Men jag kan bara säga att ibland kan man känna som att det kan finnas likheter mellan människor och en hjärtlungmaskin.
Jaha? Jo man kan se det som så att en hjärtlungmaskin står ju bara och ger liv/energi till en mottagare men vem står på andra sidan och tar emot eller suger ur? Maskinen upprätthåller liv men så fort den stängs av så är det slut. Ofta så måste det till något mera för att det ska gå att koppla ur maskinen och mottagaren ska klara sig på egen hand.
Och det är det jag menar med att man själv kan känna sig som en maskin ibland. Man ger lagomt med energi för att upprätthålla balans men det blir aldrig någon riktig effekt för man vill ju kunna ge så det blir lite över.
Och där är likheten. En maskin ger bara energi så det blir balans men sedan måste det till något mer på andra sida för att man ska kunna stänga av den. Om det inte finns något så kan maskinen stå på hur länge som helst utan att det blir någon skillnad.
Kanske kan man även se en skillnad. En maskin bara går och går medan en människa inte kan ge hur länge som helst.
Men jag lovar har man bara rätt motivation så klarar man sig otroligt länge ändå.

Vad har dagen att bjuda på?

2010-07-07T09:52:00.000+02:00

Ja vad ska dagen bjuda på då. I mitt horoskop stod att läsa att jag skulle ha en lugn dag och utföra något kreativt med dem som stod mig närmast. Vi får väl se vad det kan bli för något. Mig och kreativt brukar bli fotografering men man vet ju inte. Har inte något foto inplanerat för dagen i alla fall men det kan ju ändra sig.
Däremot vet jag att jag måste förstärka akvariet då en stödskena i överdelen hade släppt igår så jag fick till att släppa ur lite vatten. Vill ju inte ha 400L vatten ut på golvet precis.
Nu tror jag inte det är någon fara heller för har det inte spruckit när den släppte så lär det inte spricka när den inte sitter där heller men jag vill gärna vara på den säkra sidan ändå så jag reparerar :-)
Sen blir det att fortsätta med röjning/trimning i trädgården så jobb finns att göra.

Sova?

2010-07-06T04:14:00.001+02:00

Icelandic horse
Originally uploaded by G Er Foto

Sova det måste var något dumt påhitt, i alla fall är det något som jag inte lyckas något bra med nu för tiden :-)
Men vad gör väl det, sova kan man göra när man blir gammal.

Kom att tänka på mitt besök hos hästarna som går i hagen på andra sidan vägen hemma hos min mor. Dessa hästar verkade vara lite reserverade och lite skygga för de kom inte framrusande på direkten.
När jag kom så var de långt upp i hagen men nyfikenheten fick dem att dra sig neråt men inte till det hörnet jag stod utan de tog sig ner till andra hörnet och där stod de ett tag och betraktade mig innan de kom en liten bit på väg mot mig.
De gjorde tre stopp på vägen innan de var framme och väl framme så fick jag lov att ta det lite försiktigt innan jag kunde klappa henne.
Men det tog inte lång stund förrän hon stod helt lugnt vid mig och det var en skön känsla när hon stod helt lugnt och slöt ögon då jag stod och kliade henne. Att hon kunde slappna av på det viset och stå där helt lugnt säger väl ändå att hon måste ha haft fullt förtroende för mig.
Nu kan jag ärligt säga att jag inte gjorde någon uppoffring att få fram Shettisen utan det var Islänningen som var den som från första början var den intressanta.
Jag nöjde mig med att fota den lille och när jag satt ner och gjorde det så kände jag att det var någon som nosade runt i skallen och örat på mig så nog var hon lite nyfiken allt.

Idag (lite senare då) så ska jag på fotoklubbsmöte men innan mötet så ska jag träffa några vänner för en fika på Fricks.
Nu ska jag se om jag möjligen kan försöka få någon timmes sömn till, känns att det skulle behövas faktiskt.

Dåliga vibbar

2010-07-04T12:47:00.000+02:00

Idag är en sån dag då allt känns fel. Jag har otroligt dåliga känslor och det gör ont i hela kroppen. Något i min närhet är inte bra det känns på alla sätt och vis och det värsta av allt är att man känner sig totalt maktlös då man inget kan göra åt saken. I alla fall vet jag inte för tillfället hur jag ska kunna ändra dessa negativa känslor.
Det jobbiga är att under en längre period nu så har jag haft full kontakt och plötsligt så är hela kontakten borta och det är tomt på alla plan. Har idag försökt få kontakt men det finns inget där. Och då är det klart att man funderar, vart tog det vägen?
Det finns säkert de som funderar på att nu har det snurrat till ordentligt i knoppen på honom och inte fattar ett dyft över vad jag skriver om men se det bryr jag mig inte om. De som förstår vet också hur allt fungerar och vet precis vad det handlar om. Lika barn leka bäst sägs det ju :-)
Ja nu hoppas jag bara att det inte är allt för illa och att det kommer lösa sig trotts allt. Men som sagt, just nu är det bara ett tomt hål som ändå gör ont.

Vilken glädje

2010-07-03T12:05:00.000+02:00

Säg den glädje som varar för evigt. Kom just på detta idag då jag nu efter att ha fått skruva isär och rengjort hela förgasaren på min grästrimmer för att få den att fungera. Och vilken lycka när jag återigen fick den att gå. Efter lite justeringar av munstycken och liknande så går det åter igen som en klocka.
Ja då borde väl allt vara frid och fröjd nu då tycker man. Men inte då. För då slog det ju mig att nu när den fungerar så kan jag ju inte längre skjuta på allt jobb som jag ska göra med den. Nu måste du ju klippas ner allt som inte blivit gjort tidigare. Och att i denna värma behöva klä på sig för att ut och köra trimmer är ingen höjdare. Men det är väl bara att bita i det sura äpplet och ut för att jobba. Nu ska det bli snyggt och prydligt ute på gården. Det kommer kosta svett men vad gör väl det :-)

Lördag

2010-07-03T10:16:00.000+02:00

Ja då var det lördag och vad gör man då?
Igår var jag hos flera goda vänner och hade trevligt men man kan ju inte bara roa sig. Man har ju en gård att ta hand om också så idag får det nog bli att fortsätta med trädgårdsarbetet. Har en grästrimmer som jag inte får någon skjuts på så den ska få sig en omgång idag. Finns en hel del högt gräs som måste ner innan man växer inne. Har i och för sig en eltrimmer men att springa med sladden hit och dit är bara bökigt när man ända har en trimmer som det inte behövs någon sladd till.
Sedan har jag även lovat att jag ska hämta min son och en kompis i natt så det kommer att bli en lång dag :-)
Har även haft lite funderingar på om jag skulle försöka ta mig ut med kameran en stund. Har inte blivit en enda naturbild på väldigt länge. Men om det blir något fotograferande så kommer det att bli mot kvällssidan då ljuset ligger fint. Men det återstår att se hur det blir med det. Hade lite sug också faktiskt att åka till Brossen och lägga mig på badstranden och bara slappa ett tag.

Städmusik

2010-07-02T10:27:00.001+02:00

Under tiden jag höll på med rengöring av akvariet och städning så dök denna låten upp som jag bara tycker är helt underbar. Man kan ju undra varför just den dök upp nu. Säkert finns det någon som kommer förklara detta också.
Hur som helst så är både huset och akvariet nystädat nu.

Tidig morgon för mig

2010-07-02T06:44:00.000+02:00

Ja detta är inte min vanliga tid att vara uppe. I alla fall inte när man är ledig, men och andra sidan, vad är normalt i dessa dagar. Vaknade strax efter fyra i morse och sen var det totalt kört att sova. Så då tyckte jag det var lika bra att kliva upp.
Och dagens program kommer att starta med rengöring av akvariet. Det tar ju sin lilla tid att göra rent ett akvarium på ca 400 liter. Efter det kommer det att bli lite mer utejobb med lite rensning i rabatterna. Detta är i alla fall vad jag tror ska ske men det hinner ändra sig ska ni se. Man är ju flexibel så allt kan hända :-)

Tuff dag

2010-06-29T16:46:00.001+02:00

Ja ibland är det inte lätt att ha semester när man blir utnyttjat till än det ena än det andra. Igår fick jag vara barnvakt och snacka om att jag fick arbeta. Tänk er bara att få lov att tvinga sig till badstranden och bada och blöta ner sig och allt som hör detta till. Och varmt och soligt var det också. Usch vad jag fick kämpa. Men det värsta av allt var nog ändå att ingen tyckte synd om mig trotts att jag beklagade mig lite var stans över denna hemska dag.
Det är nästan så jag funderar över om jag ska ta hand om dem en dag till och se om det blir lika jobbigt då (men det måste var sol då så vi får bada igen :-))
Nä det var inte ett dugg uppoffrande, de var så snälla så det gick ingen nöd alls på mig :-)
Anledningen till att jag fick vara barnvakt var helt enkelt den att deras mor fick följa med sin dotter till BB. Även det gick bra då det föddes en pojke igår kväll. Grattis.
Därför tycker jag denna låten passar bra just nu. Som bara av en slump dök upp igår när jag satt vid datorn. Strax för åtta igår kvällst hörde jag denna låten och strax efter fick jag ett sms där det stod "18.50 föddes han".
Ja tillfällighet eller ej inte vet jag, låten var det hur som helst väldigt länge sen jag hörde och jag har alltid tyckt om den, Och den stämmer ju rätt bra in på vad som hänt just nu så.

Fullt normal

2010-06-28T11:38:00.002+02:00

Tänk att man ändå är fullt normal, även om man nu tillhör en minoritet. Jag läste en väns blogg och hon hade hittat denna sidan. Hon sa själv att allt stämde in på henne och med allt hon hade skrivit på sin blogg så blev jag naturligtvis nyfiken att läsa vad som stod på sidan. Kan ju säga att jag är den person som aldrig tyckt att hon har haft ett konstigt beteende trotts att många tycker det. Men nu förstår jag hur det kan ligga till. Det sägs att likasinnade förstår varandra.
På denna sida står det om de introverta. Ja, jag ska ärligt säga att jag har aldrig hört talas om det tidigare. Men när jag läser på denna sidan så är det så otroligt mycket mig.
Tyvärr är det som Britta skriver på sin sida att man blir betraktad som, ja, nästan sjuk. Vill man vara lite för sig själv och vara ensam så gör folk allt för att man ska följa med ut och man ska träffa nya människor och allt.
Naturligtvis gör det absolut flesta av alla dessa det för att vara snäll och omtänksam. För då de flesta av människorna är motsatsen till detta, nämligen extroverta så förstår de inte att det faktiskt finns de som inte vill vara där det är massor av folk. Och jag är definitivt inte en sån person. Och är jag på ett ställe med mycket folk så vill jag vara den som hittar någon eller några få personer som jag verkligen kan sitta och prata med, inte den som minglar runt hit och dit och pratar om ditt och datt.

Ja man har fått höra mycket. Att man är tråkig, blyg, social fobi, rädd, konstig m.m.
Det är aldrig någon som tänk tanken på vad jag eller ska jag säga vi introverta egentligen skulle kunna tänka om de extroverta. Kanske är det vi introverta människor som är klart starkare? Vi kan ju faktiskt klara oss själva och mår bra av det.

Nu är inte jag den som sitter i ett hörn och inte vill träffa människor. Jag tycker det är jättekul att träffa människor men jag trivs inte på stora fester med massor med folk. Men att besöka eller få besök av riktiga vänner som man verkligen kan prata med om allt och framför allt att man får vara sig själv utan att springa runt och låtsas som att man har jättetrevligt är för mig livet.

Tyvärr är det så att när jag ska ut på fest eller liknande tillställning så bara sugs energin ur mig. Det brukar vara värst tiden innan, väl på tillställningen så kan det bli väldigt bra men det beror precis på om man kan hitta likasinnade som man kan sitta ner och prata med. Oftast finns det det och det brukar lösa sig men tyvärr så brukar man vara ganska så eneriglös när man väl tagit sig dit så man har ändå lite svårt att få ut allt det trevliga ur sig själv. Och naturligtvis så blir man även kallad för tråkmåns eller så är det någon som vill en väl och är och rycker i en och säger att men kom igen nu och ha lite kul. Kanske är det så att man har hittat någon likasinnad och faktiskt har otroligt kul med det man just håller på med. Men då de extroverta inte förstår detta så fast de vill en väl och vill att man ska ha roligt så kanske de faktiskt är så att det rycker bort en från de roliga och drar in oss i något som vi inte alls tycker är lika kul.

Det sägs att ensam är stark och visst är det en styrka att klara sig själv men misstolka inte detta med att vi är några enstöringar. Enstöringar väljer bort alla vänner men se det gör inte vi, vi månar om våra vänner och vi vet vad riktiga vänner är.

Oj vad långt detta blev fast det bara skulle bli ett lite kort och snabbt inlägg då jag ändå inte hade något för mig just nu :-)

I´ll find my way home

2010-06-27T07:35:00.000+02:00

Då har man åter igen haft en så gott som sömnlös natt. Förstår inte att de ska var så svårt ibland att bara kunna blunda och somna lugnt. Men det är väl kanske så det ska vara. Låg och lyssnade på radio en bra stund i natt och fick då höra denna gamla låten som verkligen kan beskriva en hel del. Lyssna och njut.

Får väl sluta klaga

2010-06-25T18:56:00.010+02:00

Ja efter gårdagens fotosession tillsammans med Mia och Djarfur så var väl inte humöret på topp när jag började titta på bilderna och jag kände att inget var bra. Hittade ingen bild med den där "wow känslan".

Mycket av bilderna var oskarpa och var de skarpa så var det något annat som störde. Dålig bakgrund, Djarfur eller Mia poserade fel eller liknande.
Ljuset var fel tyckte jag då det var mycket skuggor och liknande.

Skärpedjupet låg fel på många bilder. På vissa var det skärpa på Mia och inte på Djarfur och tvärsom.

Jag hade använt inställningar som gjorde att det blivit rörelseorskärpa och ja jag vet inte vad jag hittat på.

Jag hittade hur som helst bara fel och var oerhört missnöjd med allt.

Men jag tänkte att jag trotts allt gör ett försök att plocka ut några guldkorn från högen av bilder och gör en liten chansning på att kanske det bara är jag som ställer för höga krav. Mitt mål är ju ändå att är kunden nöjd är jag nöjd (till viss del i alla fall). Men i detta fallet hade jag ju redan sagt till Mia att allt hade blivit skit (hon hade dock tvivlat har jag fått reda på).

Sagt och gjort så satte jag mig ner och så plockade jag ut några bilder som jag ändå tyckte var skapliga och laddade upp dem för beskådning. Och ja svaret kom ganska fort. Det var nog mina krav som var lite höga. För det har vart en hel del som sagt att det inte alls är något fel på bilderna.

Och det viktigaste av allt är ju ändå att just Mia själv ringde och sa att hon var hur nöjd som helst och hon tyckte själv det var underbara bilder.

Så ja jag får väl ge mig och tacka, kanske är lika bra man fortsätter med att fotografera ändå. Ser ju hur som helst ut som att man kan glädja någon i alla fall :-)

Bilderna som jag lagt med här är ingen av de bilder jag plockat ut till sessionen utan dessa bilder får i stället visa vilken glädje det ändå var under själva fototillfället. För då hade vi i alla fall kul.

Djarfur var väl inte alltid den som ville vara riktigt medgörlig utan tyckte det var mest trevligt att ha en stor härlig sommaräng framför sig för det mesta med hur mycket som helst att äta.

Tyvärr är det väl bara så att lite olycka finns alltid med på våra fotosessioner. Förra gången ramlade Mia i bäcken och denna gången tyckte Djarfur att även hon skulle smaka på det goda gräset, så inte vet jag om han tänkte mata henne eller, men hur som helst så höll han på att knocka Mia. Så vi får nog vänta med nästa fotosession då hon nu har en mer eller mindre blåtira :-)

Nu ska dock tilläggas att denna hästen är helt underbar så något elakt finns det absolut inte i honom. Han har stor del i att min rädsla för hästar försvunnit. Bara en sån sak som att stå ensam med honom inne i en trång selkammare. Inte ens det fick mig att bli nervös, trotts att han var lös. Säger en hel del vad detta är för häst :-)

Gamla minnen

2010-06-24T20:11:00.003+02:00

Sitter och går igenom dagen skörd av bilder som jag inte alls är nöjd med hittills tyvärr. Visst var det svårt ljus med mycket sol men så dåligt trodde jag ändå inte de skulle gå, så hittills känns det som om allt är misslyckat men ändå är jag ganska säker på att det snart dyker upp några pangbilder, måste ju ändå tro och hoppas.

Men det som jag började fundera på när jag satt och höll på med bilderna var hur det egentligen ligger till med detta om att det är så kul med gamla minnen. Det brukar ju sägas när man träffar gamla vänner att "oj, vad kul det var att bara sitta och prata gamla minnen". och visst är det väl kul att återuppliva gamla goda minnen.

Goda minnen ja. Men det finns ju alltid en baksida på allt. Det kan ju finnas gamla minnen som vart begravda länge också eller åtminstone minnen som man kanske försökt förtränga. Vad händer när dessa kommer upp till ytan igen. Ja dessa minnen kan göra väldigt ont.

Ja, man kan leva länge på dessa goda och glada gamla minnen men hur gör man för att bli av med dessa gamla minnen som gör så ont?

Man kan kanske göra det lätt för sig och säga "gjort är gjort" eller liknande, men hjälper det?Nä, tror inte det.

Tyvärr är det nog bara så att vissa saker måste man bara acceptera att det gör ont.

Skulle någon ändå ha en lösning på detta så tycker i alla fall jag det borde bli en nominering för nobelpris eller vilket pris som helst.

Nä tillbaka till bilderna och titta om det kanske ändå dyker upp något guldkorn i högen.

Medan jag satt här och skrev så spelades denna låt på datorn och det kan väl vara ett tecken, för visst ligger det något i även denna texten.

Mark Knopfler & Emmylou Harris - Why Worry

2010-06-23T07:53:00.002+02:00

Ja vad har denna dagen att bjuda på tro. Har inte ens öppnat persiennerna ännu så jag är till och med lite osäker på vädret men ändå känns det som det kvittar. Varför oro sig, det blir ju ändå solsken efter regn, precis som de sjunger i dagens låt.

Vad jag vet jag ska göra idag är att jag ska göra klar sista fotosessionen då det blir mer fotografering i morgon. Och i morgon blir lite särskild för då får jag träffa ytterligare en vän som det nu var ett tag sedan jag träffade. Han ska också vara med på bild i morgon och heter Djarfur.

Men det är i morgon det. Efter att bilderna är klara idag ska jag gå och hjälpa en vän bära in ved så hon slipper stå och jobba med den själv. Fick reda på att hon kämpat hela dagen igår med att lasta både singel runt huset och burit ved.

Och skulle inte alla bilder bli klara idag så är det ju inte hela världen än då, de finns ju ändå kvar.

Till eftermiddagen har jag en bildvisning för ett brudpar jag fotat så så ser min dag ut idag.

Så till denna låten som jag hittade igår som jag tycker passar otroligt bra på många vis och bär ett bra budskap som jag hoppas de som oroar sig tar till sig.

När jag hittade den igår i min samling så var det versionen med Dire Strait men när jag skulle leta på en video till bloggen så jag att den även fanns i versionen med både Mark och Emmylou, så varför nöja sig med en favorit när man kan få två på samma gång.

Du Är Allt, Sonja Alden & Shirley Clamp

2010-06-22T12:20:00.000+02:00

Då jag ändå lagt upp en låt som berör mig så kan jag väl lika väl fortsätta med en till. Denna låten har vart med mig några månader nu och det finns mycket i den. Att den sedan sjungs av två riktiga sångfåglar gör ju inte saken sämre.

Men skillnaden med denna låten och ABBA låten är att denna låten har visat mig kraften att beröra även andra.

Mycket kan sägas i ord men att höra en melodi på ett speciellt tillfälle eller ställe kan betyda så mycket mer.

Jag kan bara säga att jag älskar denna låten för det finns så mycket kraft i den.

Eagle

2010-06-22T11:51:00.001+02:00

Ibland är det bara så att låtar dyker upp från ingenstans, i alla fall hos mig händer det ganska ofta och ibland undrar man varför.

För ett par dagar sedan satt jag framför datorn och något bara sa mig att jag skulle leta på en låt, jag visste inte vad.

Men efter lite letande på både Spotify och Youtube så kom jag fram till denna låten. Tilläggas bör att jag satt inte och lyssnade runt utan det var något som sa att jag skulle hitta rätt låt direkt.

Jag har alltid gillat ABBA men det var ett bra tag sedan jag lyssnade på dem så jag vet inte varför jag hamnade där och just denna låten är inte någon som jag har lyssnat till ofta.

Men något budskap bör den bära och visst finns det väldigt mycket i texten som får mig förstå varför valet hamnade på denna. Och budskapet känns som att det bara blir tydligare och tydligare. Kanske är det så som en fri fågel man ska känna sig, kanske är det precis så jag känner mig för tillfället. Hur som helst så kan jag säga att just nu passar låten väldigt bra in på mig. Och den är otroligt bra också så man kan lyssna på den om och om igen.

Ny fotosesion

2010-06-21T00:25:00.006+02:00

Idag blev det fyra timmar fotografering både ute och inne, eller hur man nu definierar höskulle? Man brukar ju säga ute på höskullen men den är ju ändå inne så ja, jag bryr mig inte det får någon annan tvista om. Vi var i alla fall på olika ställen och fotograferade.

Vi började ute i skogen vid en skogsbäck. Mina förhoppningar var att slippa solens starka strålar men det gjorde vi inte. Hela dagen var mulen ända tills vi kom och skulle börja fota, då sprack hela himlen upp. Men vad gör det, bara att jobba lite extra. Och jobba fick vi göra. Det började med att modellen själv lyckades trilla i vattnet så bland annat hennes stövlar var genom sura.

Nu var det väl så att mening var att jag skulle se till att hon inte ramlade i när hon tog sig ut på stenen men d

å även jag höll på att tappa fotfästet så var det väl så att jag tänkte lite för mycket på mig själv :-)

Men även jag fick blöta ner då jag var tvungen för att få rätt vinkel. Själv plockade jag dock av mig skorna först. Men jag lovar det var inte varmt i den lilla skogsbäcken.

Efter skogsbesöket bar det av till sjön Brossen för att ta några bilder med vassen och sjön i bakgrunden.

Och efter detta besöket begav vi oss till höskullen. Tyvärr hittade vi inget närliggande eluttag så jag fick rigga lösa blixtar för denna session men även det gick bra så vi fick våra bilder.

Nästan 500 bilder togs sammanlagt så det blev ca fyra timmar framför datorn hemma också innan gallringen av bilder var klar. Eller klar och klar, jag har

just nu ca hälften av dem kvar som jag måste gå igenom och kolla vilka som är bäst, så än är det jobb kvar.

Men ett stort tack till Mia och Britta (dagen till ära både fotograf och assistent) för en helt makalöst roligt dag.

Om ett gott skratt förlänger livet så kommer vi alla att bli väldigt gamla, jag lovar. Vet inte om det är så att vi är tre som har otroligt bra humor eller om det är tvärt om, men det är ju heller ingenting som spelar någon roll.

Och till Britta så vill jag bara säga att trotts ditt tvivel om du fick följa med någon mer gång så är du välkommen även i fortsättningen :-)

Trevlig natt

2010-06-18T10:28:00.002+02:00

Ja inatt vaknade man med buller och bong. Det jag väntat på en längre tid hade kommit. Ett häftigt åskväder som var värt att fotografera.

Nu var jag ändå väldigt seg på att komma upp kan jag säga och försökte flera gånger övertala mig själv att blixtarna är nog säkert på andra sidan huset så jag inte kan få några bra fototillfällen.

Men då jag lidit av en viss abstinens av en längre fotofrånvaro så kunde jag inte hålla emot, jag fick lov att gå upp och ställa i ordning fotoutrustningen.

Kameran skulle upp på stativet, självutlösare till kameran är så gott som ett måste för att fota blixtar så det var bara att leta på den i fotoväskan också.

Med all utrustning monterad så var det bara att köra i gång. Och ja jag lyckades bara fånga två blixtar under drygt en timme mellan ca 03 och 04. Men vad spelar antalet för roll, jag är nöjd men de jag fick.

Nu visade det sig att man inte är allt för klartänkt under dessa timmar på dygnet också. Eftersom jag ändå var uppe så skulle jag ta en kopp kaffe medan jag satt där på altanen. Då jag har en kaffeautomat så är det ju enkelt att bara trycka på

knappen. Men man ska bara trycka en gång och det gjorde jag inte i natt. Utan jag tryckte igång en kop

p och sedan av någon anledning så gick jag in och tryckte en gång till.

Och ja, ni förstår säkert vad som hände, det går inte att fylla två koppar kaffe i "en" kopp. Jag stod till och med och tittade på och konstaterade att det där kan aldrig gå vägen, men innan det kopplade att jag fick lov att springa och hämta en kopp till a

tt byta ut med så hade det ju redan runnit över en hel del. Men men det är smällar man får ta.

Sommarlov

2010-06-16T15:34:00.001+02:00

Häst på skolan
Originally uploaded by G Er Foto

Ja då har man sommarlov. Är det bra eller? Självklart är det det. Vem skulle kunna säga annat.
Men så kommer då den stora frågan. Vad ska jag göra under sommaren? Flera arbetskollegor har också ställt mig den frågan de senaste dagarna och jag har bara kunnat säga.
Jag har inte en aning, eller rättare sagt jag har inte planerat ett dugg. Jag ska bara försöka ta det lugnt och försöka reda ut en del frågetecken för att ta mig vidare här i livet.
Och under tiden jag försöker reda ut detta tänker jag göra allt för att ha kul, och kul har jag när jag träffar mina vänner.
Så mina planer för sommarlovet är helt enkelt det att träffa, ha roligt, stötta jag allt man kan tänka sig tillsammans med vänner.
För vad som än händer tillsammans med riktiga vänner så får man något gott ut ur allt.
Om det sedan blir någon resa hit eller dit det är sånt som visar sig, inget som är planerat nu men varför ska man planera allt.
Själv tänker jag ta dagarna som de kommer och så får vi se vad som sker.
Känslan säger mig ändå att jag kommer få fullt upp under hela sommaren med både det ena och andra. Så sysslolös kommer jag inte att bli och inte är det något jag har hoppats på heller. Förhoppningsvis blir det även lite fotande inom kort.

Så till alla er där ut så hoppas jag på en riktigt härlig sommar.

Vad ska...

2010-06-15T19:37:00.001+02:00

_MG_6350
Originally uploaded by G Er Foto

Vad ska man lyssna eller tro på. Några säger si några säger så. Ska man lyssna på sitt inre eller ska man nonchalera känslor och allt? Ja inte är det lätt inte.
Mycket har hänt på sistone men någon gång måste man ju försöka gå vidare och hitta andra vägar. Men vad gör man när man hela tiden stöter på patrull som säger att man ska lugna sig, stanna upp, det löser sig låt tiden ha sin gång.
Jaja säger jag och hoppas på att både syner, känslor och vänner har rätt. Eller ska man var väldigt egoistisk och bara göra som man själv tänkt och bara ta en annan väg och blunda för allt man ser och hör?
Ja då är stora frågan sen, tänk om den rätta vägen ändå var den rakt fram? Ja.
Jag tror jag släpper på gasen ett tag till och fortsätter rakt fram lite till så får vi se.
Kanske ser man inte riktigt klart just nu med allt som hänt och mycket att stå i både här och där och nu är det ju ändå snart sommarlov och en lång tids ledighet så man kan få lite mer tid att samla alla tankar.
Om nu detta är något positivt för trotts allt så är det de två senaste helgerna som varit jobbigast.
Men men nu ska vi se positivt, tror trotts inte att det är många som har det så väl förspänt som jag har det med så mycket vänner runt om kring mig som bryr sig.

Överraskning

2010-06-10T15:35:00.001+02:00

Korpen
Originally uploaded by G Er Foto

Ja idag fick man en lite glad överraskning när jag var in och besökte min fotosida på flickr.com.
På nya uppdateringar så stod det en gratulationshälsning från en fotoklubbsmedlem att jag vunnit månadens bild på Hemköpsutställningen.
Vi började nämligen till denna månads utställning på besökarnas önskan att låta besökarna vara med och rösta fram den bild de tycker är bäst varje månad.
Hur många det var som röstat vet jag dock ej men denna bilden kallad "Korpen" blev i alla fall premiärvinnaren.
Tanken är att vi i Januari ska ha alla vinnande bilder i en och samma utställning så att kunderna på Hemköp sak få se vilka bilder de har röstat fram och på den utställning har de då chansen att vara med och rösta fram årets bild.
Så till alla som läser detta och som tittar på bilderna som hänger där, ta chansen och rösta.

Konstig fredag

2010-06-05T09:12:00.004+02:00

Ja man brukar ofta vänta på helgerna och fredag men min fredag blev inte vad jag tänkt mig. Den började men en mycket trevlig utbildning jag var på i Borlänge då vi i bildlaget besökte framtidsmuseet för att lära oss göra smycken i glas. Något helt nytt.

På eftermiddagen började det dock hända saker och kroppen sa totalt ifrån till allt och jag var totalt utmattad och helt ur balans för att göra någonting.

Jag fick en massa konstiga tecken och känslor som, ja på sätt och vis så har jag förklaring på dem men ingen idé att förklara då det finns massa tvivel om liknande.

Men under hela eftermiddagen, som jag tillbringade på soffan fram för tv'n så dök det hela tiden upp reklam för filmen Cast away med Tom Hanks, en film som jag sett tidigare och tycker inte heller han är särskilt bra då jag hellre ser lite action. Men ändå var det något som sa mig att "du ska" se denna filmen. Och så blev även fallet.

När filmen börjar komma till sitt slut och Tom Hanks återvänder till civilisationen igen så börjar jag fatta allt.

I denna filmen kan man dra en massa paralleller med mitt eget liv.

Han lämnar allt och sätter sig på ett plan som störtar och han hamnar på en öde ö där han blir kvar i flera år. Han stöter på en massa problem men lär sig också massor på det och han stärks av sina framgångar.

Flera gånger håller han på att ge upp men kommer igen. Han gör försök att ta sig därifrån och misslyckas men till slut så tar han sig ändå bort från ön och han känner att han lyckas men även denna gången håller det på att sluta illa men han blir ändå räddad.

Men räddad till vad? När han väl kommer tillbaka till civilisationen så är det ändå försent för honom. Mycket har hänt under tiden och det han lämnat finns inte kvar för honom längre.

Filmen slutar med att han står vilsen i ett vägskäl och inte vet vart han ska ta vägen. Och inte får man reda på det heller, kanske sökte han sig en helt ny väg, kanske vände han om tillbaka till därifrån han kom för att göra nya försök eller kanske för tryggheten att veta vad man har. Ja, ingen vet.

Så som sagt, det finns mycket likheter och man fick lite att fundera på (som om man inte hade det tidigare).

Nu är det bara att hoppas på en bättre och lugnare lördag. Jag ska i alla fall på trav idag vet jag och det var det oerhört länge sen jag var på :-)

En dag på jobbet

2010-06-03T18:02:00.003+02:00

Ja idag har det vart en jobbig dag på jobbet. Har tillbringat hela dagen ute i en hemsk sol kämpat och slitit och blivit svettig. Inte klokt vad man ställer upp på för sitt jobb. Vi har nämligen avklarat årets volleybollturnering på skolan kallade volleybompa.

Vi lärare hade ett favorittryck på oss men som de lärde säger så är det inte lätt att hålla detta tryck och det gjorde vi inte heller, vi förlorade i finalen :-(

Men nu blir det ju och andra sida lättare nästa år när vi slipper vara favoriter :-)

Segrande ur striden gick BPHUO8. Så grattis till de killarna som spelade mycket bra och framför allt så var de mycket trevliga att möta och vi hade kanonkul med mycket skratt på båda sidor.

Bilderna har dock inget med finalen att göra, även om Leif är lärare på bygg så var han inte med i segrande laget och inte med personalen heller för den delen.

Och efter som jag bad en kolega att se till min kamera så hamnade naturligtvis även jag på bild. Nu vet jag dock inte var hon riktade fokus men jag tyckte ändå bilden visade en del. Jag hoppar ju faktiskt, och ganska högt också :-)

Och har ni tänkt på en sak. Denna gången finns det inte en enda häst med på bild.

Men om inte tidigare så kommer det säkert fler hästar på lördag då jag ska på trav och se Aldermarin springa. Hoppas bara inte jag förstörde honom total när jag var och red honom :-)

En dag på jobbet

2010-06-02T21:19:00.001+02:00

Elever på skolan
Originally uploaded by G Er Foto

Ja idag har vi haft besök av en fotograf på skolan som skulle ta bilder till en reklamkatalog för skolan. Naturligtvis så var även jag med och sprang med kameran. Vem som tog bäst bilder det återstår väl att se.
Det är i alla fall inte mina bilder som ska vara med i katalogen. Om han nu lyckades ta en bättre bild än en jag tagit tidigare, jag vet att det har vart diskussioner om att de ska använda den bilder till framsida men det beror lite på villkoren.
Själv är jag jättenöjd med just denna bilden som jag tog idag och jag vet att den besökande fotografen inte har en liknande bild med någon häst i bakgrunden då han aldrig hade den vinkeln. För min del är det en självklarhet att profilera skolan med djur.
Och andra sida, vilken skola kan man gå och sätta sig inne i en hästhage på detta viset och ha denna bakgrunden, helt underbart.

I morgon då har vi stor volleybollturnering på skolan med inte mindre än 25 st lag anmälda. Och som vanligt så gör eleverna allt för att lyckas spöa oss lärare. Vi har som sämst varit 2:a i denna turnering så det ligger ett visst favorittryck på oss :-)

Orättvist

2010-06-01T17:23:00.003+02:00

20100601-_MG_5603
Originally uploaded by G Er Foto

Ja nog tycker jag det är lite orättvist allt. I helgen gjorde jag min ridpremiär och tyckte det gick riktigt bra, i alla fall tills vi skulle springa.

Då var det liksom inte lika lätt längre.

Men jag hade ju i alla fall sadel att sitta i, det är det inte alla som har och ändå klarar dom det bättre än mig. Undrar om det kan bero på fler timmar på hästryggen.
Idag så fotade jag nämligen när skolans hästar med ryttarinnor var ner till SIljan för att bada och de kom så lätt ridande på sina hästar, "utan" sadel.
Jo, det lär nog dröja innan en annan lyckas rida barbacka på en häst det är jag ganska säker på.
Fler av dessa härliga badbilder finns på min sida på flickr.
Har även lånat en bild av min brorsdotter på mig själv uppe på Aldermarin.

Ridpremiär

2010-05-29T22:35:00.002+02:00

Marre
Originally uploaded by G Er Foto

Ja då har man gjort sin ridpremiär och kul var det så det blir inte sista gången det kan jag lova.
Ok, jag har provat när jag var väldigt ung och det var länge sedan.
Premiärhästen fick bli min bros häst Aldermarin som jag bara kan säga är en helt underbara häst. Hur snäll som helst och där känner jag noll rädsla när jag är med honom.
Och just detta med rädslan har väl vart det som gjort att det tagit tid för mig att ta mig upp på hästryggen.
Nu hade jag i och för sig tänkt mig att på min premiär så skulle någon hålla i hästen under hela ritten, eller i alla fall från början men så blev inte fallet.
När jag hoppat upp på hästryggen så släppte min brorsdotter så snällt och sa att nu kan du rida iväg. Och ja, det var precis vad jag gjorde.
Och får jag säga det själv så gick det väldigt bra så länge jag höll mig till att gå med hästen men när jag sedan lyckades få Marre att springa då var jag liksom inte ett med honom kan jag säga så det var bara att få stopp på honom och återgå till lung ritt igen :-)

De fanns de som hade velat se mig på Mirre i stället men som ni ser på bilden så är det lite mer fart på honom så de hade nog inte vart någon bra idé att börja på honom. Och andra sidan så är han inte inriden heller och det förklarar väl en hel del.

Så det lär nog dröja innan man börjar träna oinridna hästar, det finns det andra erfarna ryttare som får hålla på med.
Och med den kan jag avsluta med att grattulera en vän som idag gick vidare till final med sin häst i just denna ädla konst så hon får göra ytterligare en resa till Sandviken i morgon. Så det är bara att önska både Mia och Djarfur lycka till i morgon.

Härlig dag

2010-05-27T19:22:00.003+02:00

Häst på skolan
Originally uploaded by G Er Foto

Ibland undrar man varför det är så mycket klagomål på allt och inget. Ingenting är bra. Jag kan bara säga som så. Vem har en sådan arbetsplats så man kan kliva några steg utanför ytterdörren och ta en bild som denna?
Jag satt på mitt kontor idag på eftermiddagen och bara fick för mig att jag ska gå ut och fota hästen utanför och så blev det.
Nu har jag i och för sig tänkt göra detta i flera dagar men man måste även ha lite inspiration och de senaste dagarna har det inte funnits någon inspiration för något då det mesta har känts tungt.

Och att inspirationen kom just idag finns det nog en stor förklaring till. Efter att länge gått och funderat och haft många frågetecken så rätade jag ut en hel del idag.
Jag har länge gått och haft dåliga känslor och bilder inom mig men inte litat på dem fullt ut. Även om flera vänner sagt att jag ska lita på vad jag känner så har jag vart tveksam.
Men efter gårdagen blev det för mycket och i morse kunde jag inte hålla det för mig själv längre utan skrev ett meddelande och förklarade vad jag sett och känt.
Detta trotts rädslan att det kunde misstolkas och gå helt fel. Man kan säga att jag satte en vän på spel (vilket är en väldigt hög insatts).
För det är ju så att ibland är det fakta och sanning som är det absolut sista någon vill höra. Som tur var så var inte fallet så hos denna person, i stället fick jag tillbaka ett samtal med inledningsordet "tack".
De flesta förstår nog vilken lättnad det var att få det svaret.
Så denna gången lönade det sig att spela högt men jag lovar att så högt kommer det dröja innan jag satsar igen men nu vet jag i alla fall var jag har en riktig vän. En vän som man törs säga vad man vill till med förtroende från båda håll.
Men ok, med facit på hand så var det nog kanske så att jag även denna gången visste och hade känslan av att det inte var någon fara med att säga detta rakt ut, men ändå kändes det inte kul och det var oerhört nervöst att göra det och jag funderade flera gånger innan jag klickade på sändknappen.

Glädjande nyheter

2010-05-24T13:48:00.002+02:00

Vad skönt det är när man får underbara nyheter. Om man nu kan kalla det nyheter då vi ändå har sett resultatet redan.

Hur som helst så har min son haft jätteproblem under lång, lång tid nu med uppsvält ansikte. Många besök och prover har tagits både i Falun, Mora och även i Uppsala och alla har sagt att det finns inga fel, de kan inte hitta något.

Efter mycket om och men så fick han i alla fall testa en medicin som de skulle chansa med om det hjälpte. Den var otroligt dyr denna medicinen men bra var den definitivt inte för han blev bara sämre av den.

Efter att en vän sett honom och talade om vad han led av så skickade vi ett prov till homeopathuset och det visade sig att trotts att läkarna efter alla testet konstaterat att han inte hade någon allergi av någon art så var han ändå både gluten och lactos allergisk enligt homeopaten.

Nu när han efter att ha gått på den medicinen i ett tag så har vi sett stora förändringar och han mår mycket bättre. Han har även skickat in ett omprov för att se så allt gick som det borde och det var svaret på detta som han fått idag.

Och trotts att man sett resultat så är man ju ändå spänd på ett provsvar. Och detta svar var väldigt positivt då till och med homeopaten var överraskad över hur fort det har gett resultat.

Vänner, sol, regn

2010-05-23T11:30:00.002+02:00

Ja denna helgen har väl bjudit på det mesta kan man säga. Det började med underbart väder så man kunde inget annat än njuta.

Både fredag och lördag var jag på besök hos trevliga kompisar och allt var precis som de ska vara.

På lördagen ringde också en som man kan väl säga "ny" kompis till mig och undrade om jag ville följa med honom på trädgårdsmässan, och självklart ville jag det. Måste säga att för mig kändes det lite annorlunda att någon bara vill att jag följer med som sällskap bara för att vara snäll. Jag vet av erfarenhet att oftast så blir man bara utbjuden om man ska hjälpa till med något, man brukar få frågor liknande "jag behöver lite hjälp så du kan få följa om du vill". Ja, ni känner säkert till det då det inte är ovanligt.

Men som sagt så var inte fallet denna gången utan vi gick helt enkelt runt på mässan och avslutade med en fika på Fricks.

Kul var det också att träffa en massa folk som man inte annars ser så ofta.

Så visst, helgen har ju naturligt vis varit helt underbar för kan man ha det bättre än så här. Man mår som en prins.

Nä, verkligheten är tyvärr något annat. Trotts allt underbart som hänt i helgen så mår man ändå pyton. Det går liksom inte att må bra när man på något vis hela tiden känner att man inte räcker till, varför ska en annan ha kul när man känner att det finns andra som inte har eller kan ha lika kul?

Ja, knepig fråga. Framför allt när man inte har en aning om hur man ska tackla problemet då det känns som att man inte styr över det själv.

Men men framtiden får utvisa vad som händer och sker. Just nu är det regn ute så det gör ju inte saken bättre men ändå känns det som om det kvittar.

Tillbaka igen

2010-05-20T21:37:00.006+02:00

Ja nu var det ett tag sedan det blev lite skrivet här. Detta på grund av lite olika orsaker. En stor del av det är väl min renovering av hallen då jag fick ett ryck att måla om. Den tidigare härligt grönmönstrade tapeten har fått ge vika för helt vita väggar.

Vilken skillnad det blev och absolut mycket roligare att hänga upp bilder på väggarna nu när

det var enfärgat. Tidigare försvann liksom bilderna in i tapetens färger och det var inte särkilt kul kan jag säga.

Dock är jag inte riktigt klar ännu då även golvet behöver få sig en omgång.

Ibland måste man

få lite nytt för att komma vidare här i livet och just nu har även det vart lite tungt då man har vänner som inte mår som de förtjänar.

Det är tungt även för en annan då man ser andra lida och framför allt när man känner sig totalt handfallen och inte vet hur man ska kunna hjälpa på bästa vis. Känns inte som man gör tillräckligt bara att finnas till då man på alla sätt och vis vill hjälpa och stötta.

Just nu känns det som om man bara går och hoppas att allt ska lösa sig på bästa vis och att man trotts allt gör rätt. Men man kan ju dock hoppas på att de personer som känner mig och som förtjänar det vet att jag alltid finns till hands om det skulle behövas, mer kan jag tyvärr inte göra i nuläget hur mycket jag än vill.

Facebook inlägg

2010-05-14T20:55:00.002+02:00

Detta inlägg cirkulerar på Facebook och jag tycker det var väldigt fint skrivet och något som berör.

Om vi män ska var så tuffa och kaxiga så tycker jag det är otroligt dåligt om vi ska behöva ge oss på vad som kallas för det "svagare könet". Jag ser det i alla fall inte som något tufft.

Visst kan man bli förbannad men att slå en tjej tycker jag bara är så lågt. Jag har blivit utsatt för mycket men det har aldrig ens funnits i min tanke att använda våld för att lösa en konflikt.

Här är inlägget (jag vet inte vem som skrivit det då det kopiera från användare till användare)

Under tiden du skriker åt din kvinna,

finns det en man som gärna skulle vilja viska fina saker i hennes öra,

Under tiden du förnedrar o förolämpar din kvinna,

finns en man som skulle göra allt för henne,

när du våldför dig på din kvinna,

finns en man som gärna vill älska med henne,

när du får din kvinna att gråta,

finns det en man som skulle göra allt för att se henne le.

Som sagt jag tycker det ligger otroligt mycket i detta.

Missuppfattning

2010-05-10T17:33:00.002+02:00

Ja återigen har man missuppfattat saker och ting :-) Fast denna gången kanske det bara blir till det bättre fast man får vänta lite längre bara. Känns som det kan bli en lång sommar då jag får vänta tills höstterminen innan det blir någon ridtur.

Men då och andra sidan så kommer det ju att bli under mycket längre tid och upplägget är så att vi som ska medverka kommer att få lära oss (förhoppningsvis) att rida och sedan som slutprov så ska det vara en uppvisning i körhuset.

Nu kommer det ju i och för sig inte att vara vi i gruppen som ska vara nervösa för uppvisningen utan det blir ju den eleven som ska hålla i projektarbetet. För om inte vi klarar av rida vid slutprovet som kommer bli i April någon gång så är det ju inte vi som misslyckats. Det är då vi får chansen att klaga på att det var dålig lärare.

Men som sagt, jag hade sett fram mot detta och trodde det skulle börja redan nu men så var inte fallet.

Får väl se om jag kan hålla mig hela sommaren eller om jag kommer att stå och be någon av mina hästägarkompisar att låta mig rida :-)

Grubblerier

2010-05-09T20:51:00.003+02:00

Ibland kan man verkligen hamna i grubblerier om vad som är rätt eller fel. Vad ska man egentligen göra om man får reda på saker som att personer i sin kommer att möta t.ex. olycka? Ja, egentligen borde ju frågan vara enkel, klart man ska berätta det, eller?

När frågorna hopar sig inom en som , är jag rätt person att säga det? Kommer det skada mer eller hjälp? Ska man hoppas på att det löser sig ändå?

Ja frågan kanske ändå är enkel, om det nu var så att man hade klara bevis på att så var som skulle kunna hända så vore det väl enklare.

Men om det nu är så att man har med vänner att göra som vissa kallar för att de befinner sig i gråzoonen (och då menar jag inga brottslingar på någotvis). Ja då kanske allt hamnar på ett annat plan. Att jag själv tror på de jag hör är det väl inget tvivel på men ändå så känns det som att vissa saker kanske man inte ska avslöja? Kanske är man själv fel person som avslöjar det?

Att sitta på liknande information och inte veta om man ska säga något eller ej känns väldigt tungt.

Man tänker gärna att om man inte säger något och något händer då kommer man ju att få leva med det resten av livet och säger man något så kanske man ställer till olycka för sig själv istället. Ja inte vet jag, jag brukar vara den som hellre berättar än att hålla saker för mig själv med då jag även på sista tiden märkt att detta även skadat både mig och andra så måste man nog ta sig en extra funderare.