Ja denna helgen har väl bjudit på det mesta kan man säga. Det började med underbart väder så man kunde inget annat än njuta. Både fredag och lördag var jag på besök hos trevliga kompisar och allt var precis som de ska vara.
På lördagen ringde också en som man kan väl säga "ny" kompis till mig och undrade om jag ville följa med honom på trädgårdsmässan, och självklart ville jag det. Måste säga att för mig kändes det lite annorlunda att någon bara vill att jag följer med som sällskap bara för att vara snäll. Jag vet av erfarenhet att oftast så blir man bara utbjuden om man ska hjälpa till med något, man brukar få frågor liknande "jag behöver lite hjälp så du kan få följa om du vill". Ja, ni känner säkert till det då det inte är ovanligt.
Men som sagt så var inte fallet denna gången utan vi gick helt enkelt runt på mässan och avslutade med en fika på Fricks.
Kul var det också att träffa en massa folk som man inte annars ser så ofta.
Så visst, helgen har ju naturligt vis varit helt underbar för kan man ha det bättre än så här. Man mår som en prins.
Nä, verkligheten är tyvärr något annat. Trotts allt underbart som hänt i helgen så mår man ändå pyton. Det går liksom inte att må bra när man på något vis hela tiden känner att man inte räcker till, varför ska en annan ha kul när man känner att det finns andra som inte har eller kan ha lika kul?
Ja, knepig fråga. Framför allt när man inte har en aning om hur man ska tackla problemet då det känns som att man inte styr över det själv.
Men men framtiden får utvisa vad som händer och sker. Just nu är det regn ute så det gör ju inte saken bättre men ändå känns det som om det kvittar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar