Tänk vad lite tillrättavisning kan ge ibland. Trodde helgen skulle bli hemsk då allt verkade gå utför men med lite hjälp och tips från äkta vänner så verkar det som att allt håller på att vända igen. Att stilla sina sinnen med meditation verkade hjälpa för idag vaknade jag pigg och utvilad, trotts en otroligt konstig dröm som jag måste försöka tyda. Så boken jag läser just nu om drömtolkning kommer väl till pass. När jag idag backade några dagar i min tarotdagbok så kan jag även se att korten sedan i onsdags har varit i och för sig positiva men även varnande om att det kunde finnas orosmoln med om det inte sköttes väl. Så när jag idag plockade kortet så var det ju inte konstigt att just "Nio bägare" dök upp. Ett kort där jag ser en själväker och nöjd man som kommer att nå sitt mål och få det kan vill. Han kommer att lyckas med sitt arbete och leva lycklig på det. När jag sedan kollar i boken vad det står om detta kort så står detta att läsa.
Detta kort visar en leende man som är omgiven av en halvcirkel bestående av nio gyllene bägare. Han blickar utåt. Nio bägare är det ultimata kortet för självförtroende och självaktning. Detta kort kan dyka upp i fall du oroar dig för att ett förhållande inte ska hålla. Kortet säger att du ska sätta värde på dig själv och inte acceptera en andra klassens behandling eller att bli nerpetad till andra plats i en älskad persons liv. Men kortet kan också dyka upp om du fortfarande söker efter den rätta och påminner dig om att det finns någon för alla. Jag gifte mig därför att jag var rädd för att vara ensam, och därmed missade jag detta värdefulla skede i min utveckling. Därför fick mitt äktenskap självklart inte någon vidare start. Kortet kan dyka upp oavsett om du befinner dig i ett förhållande eller inte, och säga att just nu kan det vara andra aspekter av ditt liv som upptar ditt intresse, men att din känslomässiga trygghet är en viktig styrka för dig. Detta gäller särskilt om andra delar av ditt liv för tillfället bjuder på utmaningar eller svårigheter. "Citat från Stora boken om Tarot, Cassandra Eason"
Ja nu kan man ju säga vad man vill om detta med tarotkort men nog är det svårt att förklara att det stämmer så bra in hela tiden och trotts att jag precis börjat att lära mig detta så stämmer ju allt av någon anledning. Och jag som tvivlar på allt jag gör kan ändå inte förklara detta. De lärde säger att man kan inte välja fel tarotkort för valet sker med hjälp av psykokinesi. Med andra ord så är det vårt undermedvetna som styr handen till rätt kort.
Ja oavsett så är jag på väg uppåt igen och det känns bra och jag kan säga att hela tiden jag suttit här vid datorn så har Enya strålat ut från högtalarna och jag har hört en hel del nya låtar som går djupt men jag håller ändå fast vid den låt jag kände för när jag började skriva för den känns helt rätt just nu.
Denna veckan har känts som en ren nedförsbacke, från att ha haft några underbara veckor och en riktigt trevlig helg så känns det som det bara har gått utför denna veckan. Varför, ja, jag kan inte riktigt sätta tummen på det utan det bara har känts så. Har gått större delen av veckan och tänkt att snart vänder det men det har det ännu inte gjort tyvärr. Och inte blir det lättare av att man inte riktigt vet vad som är felet heller och även om jag har mina misstankar så är det ändå inget jag kan göra något åt. Och samtidigt som det känns som att man inte vill vara ensam så känner man inte för att åka och hälsa på någon heller. För i detta läget ska det vara någon riktigt speciell kompis man hälsar på om det skulle vara någon. Och samtidigt känner man som att är man inte på topp så ska man väl inte förstöra för sina kompisar heller. Men varför blev man då så negativ inför denna helgen då, ja, kanske en bidragande orsak kan vara att jag kommit på att jag ska köpa mig en jänkare. Jag var nämligen ner till Rättvik en vända idag och trotts att CCW inte har börjat ännu så verkar i alla fall trafikkaoset ha börjat. Och anledningen till att jag ska skaffa mig en jänkare är helt enkelt det att då verkar det som att man inte behöver brys sig om några trafikregler över huvud taget. Man kan stanna precis var man vill, man kan parkera var man vill och hur som helst. Hittar man ingen parkeringsplats så inte gör det något man stannar och parkerar ändå. Och hittar man en uppritad parkeringsplats så går det så parkerar man mitt över linjerna för då får man plats att stå med öppna dörrar åt båda hållen. Och ska man ut någonstans så behöver man inte följa trafikreglerna om att lämna företräde för har man stor och fin bil då bara åker man rakt ut, det är ju ändå medtrafikanterna som ska titta på min fina bil så då kan de lika gärna stanna och titta medan man åker ut.
Ja så särskilt mycket gladare blev jag ju inte av att ta en sväng till centrum. Men det positiva är att nu har jag vart dit och slipper förhoppningsvis dit en gång till under veckan som kommer. Så det känns som det är lika bra att isolera sig här hemma och kanske läsa en bok eller liknande, men även det är komplicerat med en massa tankar som flyger hit och dit, lika så försökte jag sätta mig ner framför datorn och kolla lite bilder men det kändes inte heller bra så vi får se vad man hittar på. Det sägs ju att efter regn kommer solsken så det är bara att se positivt framåt så kommer det bli bra.
Kunde inte hålla mig längre utan fick lov att kolla om knät höll för en cykeltur nu på morgonen (undra om det är dags att kalla sig störd). Det blev dock en mycket lätt tur med mycket lätt tramp. Till skillnad från tidigare turer så har jag åkt samma strecka på ca 30 min. Idag blev det 1,6 mil på 45 min. Och konditionsmässigt gav det nog precis lika bra då benen fick trampa på mycket snabbare i stället. Tror det är bättre att benen går fort i stället för att trampa tungt och få cykeln att gå fortare. Jag får tacka min kompis Leif för tipsen. Nu ska jag bara justera sadeln lite då jag idag märkte att den lutar lite för mycket framåt. Vissa kroppsdelar saknar viss blodcirkulation efter turerna så det måste till lite småjusteringar fortfarande. Hur som helst kändes det skönt att det inte verkade vara några större fel på knät.
Nä trotts värmebehandling, diverse liniment och även försök med healing (fungerade inte på grund av störande objekt) så ville inte knät bli återställt så det är väl bara att bita i det sura äpplet och vila några dagar. Men det är ju inte lätt nu med detta kanonväder för en längre cykeltur. Dagens tarotkort som var Tornet, även kallat befrielse säger mig att jag ska göra mig fri från mina gamla vanor som andra har tvingat på mig. Kortet är ett tecken på frigörelse från mina begränsningar och att jag är på väg in i något positivt. Och ja jag hade väl hoppats på det när det nu börjat kännas så bra med cyklingen men då ska man köra sönder sig i stället.
Så i stället för att cykla fick jag ta gräsklipparen idag och köra några varv med den så man åtminstone fick röra lite på sig. Och när jag var ute och sprang runt med den så spelades en gammal låt på radion som fastnade direkt. Det finns mycket i denna texten som är tänkvärt. Som jag ser det så ska jag inte klaga för att jag inte kan vara ute och dundra runt på en cykel. Det finns en massa annat man kan glädjas åt i stället och det finns alltid de som har det mycket värre än ett litet värkande knä. Så jag lovar jag ska se positivt på mitt liv :-)
Ja idag var verkligen vädrets makter med mig så min tanke var att det skulle bli en underbar cykeltur där jag skulle förlänga på milen lite och jobba på uthålligheten istället för att köra sönder mig. Men inget gick som jag hade tänkt mig. Det började redan efter ca 2 km då jag ska ta upp vattenflaskan, när jag lyfter den så ramlar korken av. Inga problem den låg mitt på vägen så det var bara att vända och hämta den. Trodde jag ja. När jag vänder så kommer en enda bil lite längre upp så jag väntar medan han passerar, och naturligtvis lyckas denna bilen köra rakt över korken så det blir så gott som platt. Jag lyckas dock få dit den hjälpligt igen så jag kan fortsätta. Eländet var dock inte klart med detta. När jag kommer ner till Rättvik och rondellen utanför OK så är det trafikstopp så jag lägger mig på insidan och passerar bilarna. Det går bra en bit tills bilarna längre fram ser jag kommer då svänger de närmare kanten så det ska bli så trång som möjligt och jag lyckas få hjulet att ta i trottoarkanten. Trodde först det var trampan som tog i så jag fortsätter men hör att något inte är helt som det ska bak i hjulet, så jag stannar till vid reningsverket och tittar och upptäcker att två ekrar har flugit sin kos. Men det verkade ändå fungera så jag beslutar mig för att fortsätta min färd. Men när jag passerat Utby så känner jag det börjar värka i knät så när jag ska till att börja klättringen uppför Kullsbjörksbacken känner jag att detta går aldrig så jag väljer att svänga av och in på grusvägen som går upp mot Västgärde. Väl i Västgärde så träffar jag på Leif och Britta som sitter ute så jag svänger in till dem. Leif tar då hand om min cykel och byter hjul på den så nu sitter det ett riktigt racerdäck på den (och det märktes vilken skillnad det blev på rull). Sedan gjorde vi sällskap en bit tillbaka och jag fick lite nya tips om inställningar och liknande. Men tyvärr så hjälpte inte detta mot mitt knä så det blev riktigt plågsamma backar på vägen hem mot Vikarbyn och sista backen hem var jag till och med tvungen att hoppa av och gå uppför. Så nu får man väl försöka vila en stund och se vad som händer.
En annan sak som också måste påpekas är ju att det är inte illa att ha vänner som både servar cykeln åt en och ekiperar en. Leif tyckte nämligen inte att jag hade tillräckligt bra kläder för cykling så jag fick lov att byta ut min tröja mot en äkta cykeltröja (det blev även en cykeldress och nu vattenflaska). Sen finns det också de vänner som lovar att det ska vara ute och heja när man passerar men de har då absolut inte visat sig, inte ens fast jag tror det var de som jag såg sitta ute i dag när jag åkte förbi :-)
Hur som helst så snacka om att man är lyckligt lottat som har ett sånt team runt om sig (även kallat vänner).
Kände att jag inte längre kunde undanhålla er hur allvarligt det egentligen är på tävlingar, hur alla ger allt och inget lämnas åt slumpen. Många kanske tror att det bara är nöjen men se där har alla fel. Bilderna här talar sitt tydliga språk på vad allt handlar om. En del kanske tror att allt beror på själva tävlingsekipaget men vad vore de utan sitt team på sidan om. Titta bara hur min medresenär och fotopartner verkligen går in för sin uppgift för att få den perfekta filmen att sitta i kameran. Att få in ströljus i bilden kan ju vara förödande då kontrast och allt försvinner. När det är risk för liknande saker så tar man till vad man har för att undvika problem. Och att hästsport inte skulle var en materialsport det är också bara en klyscha som inte är sann. Titta bara på Mia hur hon justerar bootsen så de sitter som de ska, för hur skulle Djarfur klara av att springa utan dessa.
Måste även tillägga att det idag var första dagen sedan jag började tolka tarotkort som jag valde ett kort som visade på viss ovisshet. TIdigare har det bara varit enkla kort som tytt på framgång och att det bara är att flyta med för att hålla lyckan vid liv men idag kom då kortet "fyra bägare" som då tyder på viss ovisshet. Själv tolkar jag kortet som att dagen kommer bli ganska som vanligt då det alltid finns funderingar om än det ena än det andra. Annars är bägarkorten de som tyder på känslomässiga tider. Och just fyra avspeglar en ovisshet om hur man t.ex. är omtyckt eller ej och i en kärleksaffär skulle det kunna betyda att bli ratade eller ej. Men med tanka på att jag i går valde kortet "nio mynt" som är lyckokortet så kan jag väl ändå hoppas på att det har viss samhörighet dessa två korten. Den som lever får se brukar det ju sägas.
Ja igår lördag tillbringade jag helt och hållet i Bollnäs, eller lite mer exakt i Söräng strax utanför Bollnäs. Anledningen var en Islandshäststävling som min vän Mia deltog i. Jag och mitt ressällskap Britta som jag var lite orolig för häromdagen om det överhuvudtaget skulle duga för henne att åka i min bil. Nu gick det över förväntan, så jag måste väl ha putsat bilen tillräckligt :-) Hon genomgick en förvandling under dagen bara så det var nästa så hon inte skulle få åka med mig hem i stället. Tänk er att hämta en ung snygg tjej på morgon och få lov att släpa hem en grådassig gammal kärring på kvällen. Snacka om att vara nerdammad :-) Nä Britta det var kanonkul hela dagen. Anledningen till förvandlingen var att det dammade ordentlig från paddocken bakom oss där ekipagen värmde upp och vinden låg precis mot oss. Det var inte bara Britta som var dammig ska jag lova. När jag kom hem fick jag dammsuga hela kamerautrustningen.
En annan lite incident som hände var att det var sol hela dagen men det blåste lite kallt så man tänkt inte så mycket på hur stark solen egentligen var. Idag vet jag dock hur stark den var :-)
Hur gick det då för Mia. Jo hon är överlycklig för sin 4:e plats i T8. Med tanke på att hon är så gott som ny inom tävlingsverksamheten så är det stort att gå till A-final. Och det är ju bara att titta på bilden så ser man hur lycklig hon är. Det är underbart att se en människa som verkligen kan visa sina känslor på det sättet. Jag är säker på att Mia och Djarfur (och hennes övriga hästar för den delen också) kommer att gå långt.
För min del var det premiär att vara på en hästtävling (ja,trav har jag vart på) men jag lovar det blir inte sista gången. Tyckte det var riktigt trevligt att se alla dessa härliga islänningar i alla dess olika färger.
Ja i morgon lördag blir en spännande dag och lite nervöst. Jag ska nämligen till Bollnäs och fota en Islandshästs tävling. Ja nu är jag inte ett dugg orolig för själva fotograferandet om ni trodde det, utan det jag är orolig för är själv resan dit. Ja inte heller själva resan utan sällskapet som jag har med mig. Naturligtvis inget fel på henne heller för hon är jättetrevlig men lite petig. Så av den anledningen har jag idag stått och putsat bilen så det står härliga till, både invändigt och utvändigt. Så det är bara att hoppas att den nu ska duga. För annars får jag nog sitta och åka ensam hela vägen till Bollnäs.
Hittade ingen bra titel på detta inlägg eller så gjorde jag det? Så mycket som inte går att förklara nu förtiden men just på sista tiden har det märkts att mer och mer händer och fler och fler pusselbitar ramlar på plats. Saker har hänt och vänner har sagt och försökt övertyga mig länge men jag har tvivlat och misstrott, trotts allt jag upplevt och vart med om. Tyvärr är det väl så att man är född tvivlare och måste ha bevis för allt innan man själv tror. Kanske beror det på att man alltid fått höra att "det där kan inte du", "nä, du har fel". Eller liknande saker. Till slut tror man på vad alla säger, i alla fall när någon säger något negativt. När någon säger något positivt då vänder man det mot sig själv till något negativt i stället. Men att jag nu börjar tro på mig själv och vad jag kan, eller vad man nu kallar det är flera saker som hänt de sista dagarna bland annat. Naturligtvis är det mycket mera som hänt med jag känner att detta har vart en utlösande faktorn. I morse när jag vaknade så hade en vän lagt upp detta i meddelandet i min logg på Facebook.
"Tack Göran, för all din hjälp, för att du tar dig tid och för att du ärligt bryr dig. Tack Göran för att du är du och tänk Göran att det är dina erfarenheter som lett dig till oss alla, det är din styrka att stå ut med det du gjort som även kommer ge dig saker du inte ens kan ana! *kram*". Detta i kombination med en väns blogg jag läste om hur människor tycker det är tabu att prata om saker som de inte förstår sig på och även en sak som jag själv testade som jag inte kan förklara gjorde att jag tog en vändning och känner att varför dölja. Jag är den jag är som min vän skriver och jag kan inte göra något åt det som sker. Det är inget jag har bestämt. Jag bestämmer inte själv när jag ska se saker och ting. I alla fall inte ännu.
Ja vad är det då som hänt kan man undra? Ja, jag ser en massa saker som bara helt plötsligt dyker upp. Tydligen kan jag även hjälpa människor utan att de är närvarande. I och med att jag är en sådan tvivlare som jag är så fick jag ju lov att testa för att se fakta. Så här en dag i slutet på förra veckan lovade jag en vän att jag skulle hjälpa henne lösa upp lite stel muskulatur (mycket stel) med hjälp av massage. När jag väl började massera så kände jag en otroligt värme i händerna som spred sig uppåt i armarna men för mig tänkte jag naturligtvis att det berodde väl på massagekrämen jag använde. Men när hon bara efter en liten stund säger att "Göran, vilka healande händer du har". Hos alla andra massörer hon vart hos har det gjort ordentligt ont och det tyckte jag att det borde ha gjort även hos mig för jag var inte särskilt mild i min behandling kan jag säga. Men eftersom hon sa som hon sa så tänkte jag att jag ska ta och testa en sak, jag ska prova med ren healing. Alltså inte ens vidröra kroppen, utan hålla händerna ovanför kroppen på henne och se om jag får någon reaktion. Naturligtvis hade jag mina misstankar även här att det skulle kunna fuskas med att hon visste var jag hade händerna eller tjuvkika eller vad som helst. Så mitt knep blev att försöka lura henne med att låta henne tro att jag hade händerna på ett visst ställe. Det var nämligen så att när jag förde händerna över henne så såg jag hur hon reagerade på olika ställen och varje gång jag fick reaktion hos henne så reagerade även jag så det var ömsesidigt. Men just i magen kände jag att där stod det inte rätt till och det var framför allt i höger hand och arm jag kände reaktionen så jag förde bort vänster hand och höll den ovanför hennes ansikte allt för att hon verkligen skulle veta att händerna var där. När jag sedan känner att det verkligen händer saker i mig då jag har handen över magen och jag sitter där ett tag och känner att jag kan lyfta och sänka handen för att få olika reaktioner så säger hon plötsligt "ska du dra ut den där magen ännu mera". Hon hade blundat hela tiden så hon kunde alltså inte ha sett var min hand var för jag släppte aldrig min blick från hennes ögon så tjuvkikat hade hon inte men jag såg hur hon hela tiden reagerade på mina rörelser.
Nu var det dock inte hon som skrivit i min logg på FB utan det var en annan vän som ville ha hjälp och jag sa att jag skulle kunna prova att nå henne på håll då hon inte fanns i närheten. Jag sa till henne att jag inte visste när jag hade tid att göra detta men att jag skulle göra det när tid gavs. Det var i lördags hon bad om hjälp. Söndag morgon provade jag men tyckte själv inte att det gav något men under dagen och kvällen kändes det som att något hänt, men jag visste ju inte eftersom jag inte pratat med henne. Men när jag igår fick ett meddelande där hon skrev att jag vet inte om du hunnit gjort något men hon hade under flera tillfällen känt att ett stort lugn sköljt genom kroppen på henne som hon inte kunde förklara. Och de som känner denna personen och vet vad hon gått igenom skulle direkt förstå att få lugn i den kroppen just nu är inte något som bara sker.
Så nu undrar säkert alla, vad är det och hur gör jag då. Ja, inte vet jag? Det enda jag vet är att när jag helt kopplar bort och inte tänker på något så bara händer det. Jag är ganska säker på att hade jag vetat att hon hade problem med magen så hade jag säkert inte känt något för då hade jag koncentrerat mig på att nu ska rätta till magen. Och då har jag redan förstör allt. Alla egna tankar måste bort det är det enda jag vet. Tyvärr finns det några störningsmoment ännu som jag har svårt att styra men kanske lär man sig även koppla bort dem (eller den). Vad vet jag. Det finns de som sagt åt mig "vad ser du nu. Vad händer". Jag kan inte själv plocka fram något på begäran så mycket vet jag. Om jag anstränger mig så är det totalt tomt. Och vad jag lärt mig så är det inte som många tror att man ser in i framtiden eller liknande konstigheter. Nä bilder man ser är bara saker som kan tolkas och säkerligen kan det tolkas på många olika vis. Men samtidigt måste allt betyda något. Jag har aldrig fattat detta med tarotkort så självklart har jag fått lov att köpa mig en tarotkortlek och en bok om hur korten ska tolkas. Men även här fick jag ju lov att testa mig själv, så innan jag läst vad i boken vad korten betyder så lade jag ut kort och tolkade dem helt själv (ja det hade jag läst i boken att man kunde göra). Jag lade ut kort och ställde olika frågor och tolkade korten på mitt sätt. Sedan läste jag i boken vad det huvudsakliga tolkningen var och döm om min förvåning när jag upptäcker att kort efter kort som jag tolkar betyder just det jag tolkat det till eller liknande. Några kort hade jag dock lite svårt att förstå men genom att bara hålla i dem och granska dem ett tag så kom förklaringen även på dem.
Ja nu har jag berättat mycket så nu är det väl bara att vänta på att bussen med starka män, bärande på en vit jacka med jättelånga ärmar som går att knyta fast bakom ryggen på mig kommer och hämtar mig inom kort :-)
Så om vi inte hörs på länge så vet ni vart ni ska söka efter mig :-)
Ja ibland undrar man vad det är som sker. Helgen har inte vart någon vanlig helg. Sist jag skrev var i lördags morse och då hade jag dåliga vibbar om att åka på kalas. Vilket jag nu med facit på hand förstår varför. Men det som kände som obehag var helt fel från mig då det var ett kalas med ganska lite folk. För min del helt perfekt då jag i lugn och ro kunde gå runt och prata med folk om dittan och dattan. Hur kul och trevligt som helst med andra ord. Men som ni säkert förstår så hände en massa annat i stället. Missuppfattningar om än det ena och än det andra, som tur var förekom inget våld i alla fall. Och av någon outgrundlig anledning hamnade jag mitt i alltihop som den skyldige. Trotts att det jag gjorde var att jag fick en rak fråga och på den gav jag ett rakt och ärligt svar tillbaka (fast egentligen var det inte ens jag som svarade först heller utan bara höll med den som sa det först, men det är en annan sak). Men det är väl som man säger, sanningen gör alltid ont att höra, så det hade väl vart bättre om jag ljugit. Fast då hade jag mått dåligt för det i stället så det var väl skit samma. Ja hur som helst det fanns flera episoder och på något vis verkar det som att jag var delaktig i dem alla enligt vissa. Detta trotts att jag bara svarat ärligt på en fråga. Så egentligen skulle jag väl inte bry mig mer om detta men då det inte enbart var just det här som hänt under helgen så förvärras ju allt då en olycka sällan kommer ensam som det säg. Söndagen kändes enbart tung och tyst, inte ett samtal eller meddelande från någon utan bara tystnad och jag kände att något är absolut fel men försökte trycka bort det och hade tankarna på att det ordnar sig. Måndagen kom och jag känner att nu är jag i botten av något och jag börjar se tecken på vad som kan ha orsakat att jag är totalt nerslagen i skorna. Har i stort sett legat till sängs halva dagen. Fortfarande helt tyst från alla håll. Jag måste få svar tänker jag och denna gånger är det jag som får ställa frågan för att få svar. Detta har dock inget med kalaset att göra utan ligger på ett helt annat plan. Och jag får också ett klart svar tillbaka på var felet ligger, varför jag känt som jag gjort. Onda krafter finns överallt och är man öppen så blir man även drabbad. Men har man goda vänner som man kan prata med rakt ut så brukar även allt lösa sig. Nu har i och för sig inte allt löst sig då det fortfarande finns onda energier som hela tiden försöker förstöra och trycka ner men man kan ändå se en ljusning och jag tror att är man bara flera som kan hjälpa så kommer alltid det goda att vinna i längden.
Låtvalet är ju inte något svårt val idag då det symboliserar den tystnad som vart under helgen och saknaden av att meddela sig och direkt få svar på sina frågor. Det är lätt att de onda får övertaget då, de lyckas på någotvis alltid trassla sig in. Så denna gången var det faktiskt mitt val redan från början att jag skulle ha just denna låten. Men den finns ju i massor av olika inspelningar och varianter och då kan man ju undra varför jag som första val tryckte just på denna video. Jag har ju lyssnat och sett flertalet olika videor av den tidigare men aldrig sett denna. När jag valde den trodde jag i och för sig att det var den jag sett tidigare men så var fallet. Ja vad är då det konstiga i detta valet. Jo, lyssna bara på vad Art Garfunkel säger innan det börjar sjunga. Det säger så mycket om dagens människor och hur vissa beter sig.
Åter en dag med halvdålig sömn. För 5-6 timmar är väl ändå lite för lite? Vaknade åter runt halv sex i morse. Men trotts detta så kan jag inte förstå att jag ändå känner mig så pigg som jag gör på dagarna. Måste ha med åldern att göra. Hur som helst så ska jag klara av ett 40:års kalas idag hos en mycket god vän. En sån dag som man gått och väntat på för det är ju helt underbart att få gå på kalas och att få träffa en massa människor och allt. Nä, nu är ju tyvärr inte verkligheten så för min del. Själv hade jag lika gärna stannat hemma. Jag är helt säker på att jag kommer att få roligt när jag väl kommer dit men det är alltid så här när jag ska på något kalas eller liknande att tiden innan är hemsk. Det kommer också att ta ett tag för mig att hitta stämningen när jag väl är på plats, om jag nu förhoppningsvis gör det. Det finns ingen säkerhet men då får man ta fram skådespelartakterna och låtsas som att man har jättekul. Jag vet att det finns de som tycker man är konstig men det får jag ta. Har skrivit om detta här på bloggen tidigare och det kallas för att vara introvert. Så det har inget med att man mår dåligt eller liknande utan det är ett fullt normalt beteende även om man kan bli betraktad som vad som helst. Det flesta åker på liknande tillställningar mest för sin egen del men att jag åker är enbart för att det är en vän som fyller år. Det lustiga är att om det nu är så att jag hittar likasinnade och får jättetrevligt (i de introvertas syn) så kommer man få höra uttryck som "kom igen nu", "ryck upp dig", "ha lite kul". Skulle jag däremot vara uppe och hoppa och dansa på borden och liknande då skulle de flesta vara nöjda och säga "gud vad han har har kul och roar sig idag". Men sanningen är den att skulle jag ha ett sånt beteende så är det rent skådespeleri eller så har det slagit runt totalt :-) Jaja det är väl bara att "rycka upp sig" och "ta sig i kragen" och göra det bästa av situationen, även om jag inte alls skulle ha något emot att stanna hemma. Men då skulle i stället det dåliga samvetet komma för att man har svikit en vän. Så hur man än gör så kommer man må dåligt av det. Men att man väljer att åka är ju naturligtvis av den anledningen att man är den sortens människa som tänker på andra i första hand. För skulle jag inte ha satt andra i första hand så skulle jag ha kunnat stannat hemma utan dåligt samvete men det kan jag ju inte. Ja så det är väl vad dagen har att bjuda på, att gå och oroa sig för vad kvällen har att erbjuda.
Ja denna dagen kan jag bara säga har varit väldigt bra och jag känner mig så nöjd med mig själv för vad jag uträttat och även vad jag fått bekräftat. Trotts en massa tvivel hit och dit, även om jag måste säga att jag börjat tro mer och mer på mig själv så måste jag ändå på något vis alltid söka bevis innan jag kan vara säker. Och ja det var just det som kom idag. Trotts att flera redan sagt att jag inte ska tvivla utan bara ta åt mig av vad jag kan så har jag lite problem fortfarande att lita på det. Men det kommer ju mer och mer bevis och idag kom fakta om vad mina händer faktiskt klarar av att göra och det kände otroligt bra. Det kanske är så att det har fallit på min lott att jag ska hjälpa människor vad vet jag? Och där kom tvivlet igen ja :-) Tyvärr kan jag ju säga att trotts att dagen har vart kanon så finns det ju alltid baksidor också men dem låter vi bli idag tycker jag och tänker på det goda i stället. En sak som jag dock har väldigt svårt med är att inte cykla som en idiot när jag är ute. Har ju så smått kommit igång med att motionera igen och det känns också kanon. Men istället för att ligga och bränna lite lungt på längre sträckor och längre tid så ska det köras så man kör skiten ur sig direkt. Idag blev det 1.2 mil på 23 min och en puls på uppåt 150 medel. Ska försöka rätta till detta i morgon och ta en längre tur och njuta lite mer. Men det är lika bra att säga att jag lovar ingenting bestämt. Det så även korpral Gifting till Orsa kompani :-) Idag blev det heller ingen musikvideo utan jag tänkta att ni skulle få träna era magmuskler ett tag i stället för denna video kan ge träning till just dem. Och ett gott skratt förlänger ju livet om man inte ska du av skratt då vill säga haha
Ja, vad gav denna dagen? Klart mycket mer än gårdagen kan jag i alla fall säga. Mitt dåliga samvete hade jag inget för då jag fick bekräftat redan på morgonen att jag inte hade gjort något eller sagt något fel. Att allt sedan inte är bra är en annan sak tyvärr. Hur som helst så kändes allt så pass bra så jag äntligen drog en vända på cykeln. Och ja är jättenöjd med 1.3 mil, medelpuls på 144 och ett tempo med 174 i toppuls och medelhastighet på 22 km/h så finns det väl de som klagar att det var väl inte särskilt bra (tänker på de som har proffscyklister under samma tak). Att det sen ska förbättras kanske redan i morgon är också en annan sak (om jag nu reser mig ur sängen). Och att jag absolut inte ska bli någon tävlingscyklist spelar väl också in i det hela en hel del.
Så detta var vad dagen gav och jag är nöjd även om det inte blev någon hästfotografering som det fanns en tanke på i morse. Så nu får vi se vad morgondagen har att ge.
Denna dagen är en dag som man helst vill glömma. Det började egentligen redan i natt då jag tvärvaknade med dåliga känslor, men efter att ha lyckats somna om på morgonkvisten och ändå fått några timmars sömn så vaknar jag åter igen och har en känsla av att något inte är som det ska. Och känslan besannas tyvärr att allt inte är som det borde vara. En självklarhet är ju naturligtvis att man ska försöka hjälpa men på det viset som jag har hjälpt till idag gav mig bara ett oerhört dåligt samvete och allt blev bara sämre. Ibland känns det bara som att allt blir fel hur än man gör. Nu vet jag inte om vädret och min dålig sömn också spelade in då det har vart otroligt kvavt idag. Var på tisdagskul med en vän och det gick knappt att röra sig utan att svetten rann. Sedan kom regnet och åskan som i och för sig gjorde luften friskare men då fick man inget gjort i stället. Så hur som helst så får det bli ett relativt tidigt slut på denna dagen och man kan bara hoppas på att det blir en bättre lösning på morgondagen. Jag skrev om tomrum i går men idag har allt känts som total tomhet och jag har haft liknade känslor som jag hade för ett antal år sedan och det är inget jag vill uppleva igen. Men som sagt jag tror detta beror på många faktorer idag så det ska nog finnas en lösning i morgon om jag bara kan få till en natt med sömn vill säga.
Ja då har man åter igen vart ute på blixtjakt men även denna gången drog man en nitlott och fick snällt gå och lägga sig igen utan någon fångad blixt på bild. Hörde det började mullra runt fyra så det var bara att gå upp och rigga kameran och sätta sig på balkongen, men det lyste runt omkring men inte där jag ville tyvärr. Strömlöst blev det dock så något ha blixten skadat, detta visas också då blixt trackern i Mora inte har registrerat något sedan 04.40. För övrigt så var det en väldigt orolig natt så det var inte åskan som väckte mig utan jag vaknade tvärt vid halvtvå tiden med väldigt konstiga känslor och bilder som jag måste försöka reda ut och få svar på varför de dök upp på detta vis. Vi får se om det på något vis går att få lite mera sömn nu när jag vart ute en stund för ca en och en halv timmes sömn som jag hittills fått känns lite magert faktiskt.
Ja egentligen skulle väl inte ens denna låten behöva någon förklaring då den ändå säger allt. Men det är ju för mig det. Men jag kan bara säga att ibland kan man känna som att det kan finnas likheter mellan människor och en hjärtlungmaskin. Jaha? Jo man kan se det som så att en hjärtlungmaskin står ju bara och ger liv/energi till en mottagare men vem står på andra sidan och tar emot eller suger ur? Maskinen upprätthåller liv men så fort den stängs av så är det slut. Ofta så måste det till något mera för att det ska gå att koppla ur maskinen och mottagaren ska klara sig på egen hand. Och det är det jag menar med att man själv kan känna sig som en maskin ibland. Man ger lagomt med energi för att upprätthålla balans men det blir aldrig någon riktig effekt för man vill ju kunna ge så det blir lite över. Och där är likheten. En maskin ger bara energi så det blir balans men sedan måste det till något mer på andra sida för att man ska kunna stänga av den. Om det inte finns något så kan maskinen stå på hur länge som helst utan att det blir någon skillnad. Kanske kan man även se en skillnad. En maskin bara går och går medan en människa inte kan ge hur länge som helst. Men jag lovar har man bara rätt motivation så klarar man sig otroligt länge ändå.
Ja vad ska dagen bjuda på då. I mitt horoskop stod att läsa att jag skulle ha en lugn dag och utföra något kreativt med dem som stod mig närmast. Vi får väl se vad det kan bli för något. Mig och kreativt brukar bli fotografering men man vet ju inte. Har inte något foto inplanerat för dagen i alla fall men det kan ju ändra sig. Däremot vet jag att jag måste förstärka akvariet då en stödskena i överdelen hade släppt igår så jag fick till att släppa ur lite vatten. Vill ju inte ha 400L vatten ut på golvet precis. Nu tror jag inte det är någon fara heller för har det inte spruckit när den släppte så lär det inte spricka när den inte sitter där heller men jag vill gärna vara på den säkra sidan ändå så jag reparerar :-) Sen blir det att fortsätta med röjning/trimning i trädgården så jobb finns att göra.
Sova det måste var något dumt påhitt, i alla fall är det något som jag inte lyckas något bra med nu för tiden :-) Men vad gör väl det, sova kan man göra när man blir gammal.
Kom att tänka på mitt besök hos hästarna som går i hagen på andra sidan vägen hemma hos min mor. Dessa hästar verkade vara lite reserverade och lite skygga för de kom inte framrusande på direkten. När jag kom så var de långt upp i hagen men nyfikenheten fick dem att dra sig neråt men inte till det hörnet jag stod utan de tog sig ner till andra hörnet och där stod de ett tag och betraktade mig innan de kom en liten bit på väg mot mig. De gjorde tre stopp på vägen innan de var framme och väl framme så fick jag lov att ta det lite försiktigt innan jag kunde klappa henne. Men det tog inte lång stund förrän hon stod helt lugnt vid mig och det var en skön känsla när hon stod helt lugnt och slöt ögon då jag stod och kliade henne. Att hon kunde slappna av på det viset och stå där helt lugnt säger väl ändå att hon måste ha haft fullt förtroende för mig. Nu kan jag ärligt säga att jag inte gjorde någon uppoffring att få fram Shettisen utan det var Islänningen som var den som från första början var den intressanta. Jag nöjde mig med att fota den lille och när jag satt ner och gjorde det så kände jag att det var någon som nosade runt i skallen och örat på mig så nog var hon lite nyfiken allt.
Idag (lite senare då) så ska jag på fotoklubbsmöte men innan mötet så ska jag träffa några vänner för en fika på Fricks. Nu ska jag se om jag möjligen kan försöka få någon timmes sömn till, känns att det skulle behövas faktiskt.
Idag är en sån dag då allt känns fel. Jag har otroligt dåliga känslor och det gör ont i hela kroppen. Något i min närhet är inte bra det känns på alla sätt och vis och det värsta av allt är att man känner sig totalt maktlös då man inget kan göra åt saken. I alla fall vet jag inte för tillfället hur jag ska kunna ändra dessa negativa känslor. Det jobbiga är att under en längre period nu så har jag haft full kontakt och plötsligt så är hela kontakten borta och det är tomt på alla plan. Har idag försökt få kontakt men det finns inget där. Och då är det klart att man funderar, vart tog det vägen? Det finns säkert de som funderar på att nu har det snurrat till ordentligt i knoppen på honom och inte fattar ett dyft över vad jag skriver om men se det bryr jag mig inte om. De som förstår vet också hur allt fungerar och vet precis vad det handlar om. Lika barn leka bäst sägs det ju :-) Ja nu hoppas jag bara att det inte är allt för illa och att det kommer lösa sig trotts allt. Men som sagt, just nu är det bara ett tomt hål som ändå gör ont.
Säg den glädje som varar för evigt. Kom just på detta idag då jag nu efter att ha fått skruva isär och rengjort hela förgasaren på min grästrimmer för att få den att fungera. Och vilken lycka när jag återigen fick den att gå. Efter lite justeringar av munstycken och liknande så går det åter igen som en klocka. Ja då borde väl allt vara frid och fröjd nu då tycker man. Men inte då. För då slog det ju mig att nu när den fungerar så kan jag ju inte längre skjuta på allt jobb som jag ska göra med den. Nu måste du ju klippas ner allt som inte blivit gjort tidigare. Och att i denna värma behöva klä på sig för att ut och köra trimmer är ingen höjdare. Men det är väl bara att bita i det sura äpplet och ut för att jobba. Nu ska det bli snyggt och prydligt ute på gården. Det kommer kosta svett men vad gör väl det :-)
Ja då var det lördag och vad gör man då? Igår var jag hos flera goda vänner och hade trevligt men man kan ju inte bara roa sig. Man har ju en gård att ta hand om också så idag får det nog bli att fortsätta med trädgårdsarbetet. Har en grästrimmer som jag inte får någon skjuts på så den ska få sig en omgång idag. Finns en hel del högt gräs som måste ner innan man växer inne. Har i och för sig en eltrimmer men att springa med sladden hit och dit är bara bökigt när man ända har en trimmer som det inte behövs någon sladd till. Sedan har jag även lovat att jag ska hämta min son och en kompis i natt så det kommer att bli en lång dag :-) Har även haft lite funderingar på om jag skulle försöka ta mig ut med kameran en stund. Har inte blivit en enda naturbild på väldigt länge. Men om det blir något fotograferande så kommer det att bli mot kvällssidan då ljuset ligger fint. Men det återstår att se hur det blir med det. Hade lite sug också faktiskt att åka till Brossen och lägga mig på badstranden och bara slappa ett tag.
Under tiden jag höll på med rengöring av akvariet och städning så dök denna låten upp som jag bara tycker är helt underbar. Man kan ju undra varför just den dök upp nu. Säkert finns det någon som kommer förklara detta också. Hur som helst så är både huset och akvariet nystädat nu.
Ja detta är inte min vanliga tid att vara uppe. I alla fall inte när man är ledig, men och andra sidan, vad är normalt i dessa dagar. Vaknade strax efter fyra i morse och sen var det totalt kört att sova. Så då tyckte jag det var lika bra att kliva upp. Och dagens program kommer att starta med rengöring av akvariet. Det tar ju sin lilla tid att göra rent ett akvarium på ca 400 liter. Efter det kommer det att bli lite mer utejobb med lite rensning i rabatterna. Detta är i alla fall vad jag tror ska ske men det hinner ändra sig ska ni se. Man är ju flexibel så allt kan hända :-)
