måndag 19 juli 2010

Vad sker?

Ja ibland undrar man vad det är som sker. Helgen har inte vart någon vanlig helg. Sist jag skrev var i lördags morse och då hade jag dåliga vibbar om att åka på kalas. Vilket jag nu med facit på hand förstår varför.
Men det som kände som obehag var helt fel från mig då det var ett kalas med ganska lite folk. För min del helt perfekt då jag i lugn och ro kunde gå runt och prata med folk om dittan och dattan. Hur kul och trevligt som helst med andra ord.
Men som ni säkert förstår så hände en massa annat i stället. Missuppfattningar om än det ena och än det andra, som tur var förekom inget våld i alla fall.
Och av någon outgrundlig anledning hamnade jag mitt i alltihop som den skyldige. Trotts att det jag gjorde var att jag fick en rak fråga och på den gav jag ett rakt och ärligt svar tillbaka (fast egentligen var det inte ens jag som svarade först heller utan bara höll med den som sa det först, men det är en annan sak). Men det är väl som man säger, sanningen gör alltid ont att höra, så det hade väl vart bättre om jag ljugit. Fast då hade jag mått dåligt för det i stället så det var väl skit samma.
Ja hur som helst det fanns flera episoder och på något vis verkar det som att jag var delaktig i dem alla enligt vissa. Detta trotts att jag bara svarat ärligt på en fråga.
Så egentligen skulle jag väl inte bry mig mer om detta men då det inte enbart var just det här som hänt under helgen så förvärras ju allt då en olycka sällan kommer ensam som det säg.
Söndagen kändes enbart tung och tyst, inte ett samtal eller meddelande från någon utan bara tystnad och jag kände att något är absolut fel men försökte trycka bort det och hade tankarna på att det ordnar sig.
Måndagen kom och jag känner att nu är jag i botten av något och jag börjar se tecken på vad som kan ha orsakat att jag är totalt nerslagen i skorna. Har i stort sett legat till sängs halva dagen. Fortfarande helt tyst från alla håll.
Jag måste få svar tänker jag och denna gånger är det jag som får ställa frågan för att få svar. Detta har dock inget med kalaset att göra utan ligger på ett helt annat plan.
Och jag får också ett klart svar tillbaka på var felet ligger, varför jag känt som jag gjort. Onda krafter finns överallt och är man öppen så blir man även drabbad. Men har man goda vänner som man kan prata med rakt ut så brukar även allt lösa sig. Nu har i och för sig inte allt löst sig då det fortfarande finns onda energier som hela tiden försöker förstöra och trycka ner men man kan ändå se en ljusning och jag tror att är man bara flera som kan hjälpa så kommer alltid det goda att vinna i längden.

Låtvalet är ju inte något svårt val idag då det symboliserar den tystnad som vart under helgen och saknaden av att meddela sig och direkt få svar på sina frågor. Det är lätt att de onda får övertaget då, de lyckas på någotvis alltid trassla sig in. Så denna gången var det faktiskt mitt val redan från början att jag skulle ha just denna låten. Men den finns ju i massor av olika inspelningar och varianter och då kan man ju undra varför jag som första val tryckte just på denna video. Jag har ju lyssnat och sett flertalet olika videor av den tidigare men aldrig sett denna. När jag valde den trodde jag i och för sig att det var den jag sett tidigare men så var fallet.
Ja vad är då det konstiga i detta valet. Jo, lyssna bara på vad Art Garfunkel säger innan det börjar sjunga. Det säger så mycket om dagens människor och hur vissa beter sig.

Inga kommentarer: