söndag 12 september 2010

Grå söndag

Ja vad skulle man annars kalla denna dagen. En typiskt grå höst söndag som absolut inte ger någon direkt extra positiv energi. Hade annars idag tänkt gör en hel del men då man vaknar med konstiga tankar och sedan ser detta dystra väder ute så gjorde det ju inte saken bättre.
Att jag sedan satt och lekte lite på facebook men olika applikationer som, spåkulan, lyckokakor, spågubben och allt vad det nu var gjorde inte saken bättre då de alltid brukar ge positiva och humoristiska svar. Eller har det kanske med att göra vilket humör man själv är på och då tolkar det på olika vis. Kan ligga något i det, vad vet jag.

Här är några av de ord jag fått på vägen idag.
Från "The Alchemist Predicts"
''Göran dear, First you 'BE' the thing called 'happy' (or 'knowing,' or 'wise,' or 'compassionate,' or whatever), then you start 'DOING' things from this place of beingness -- and soon you discover that what you are doing winds up bringing you the things you've always wanted to 'HAVE.' In life, you do not have to do anything. It's all a question of what you are being.''

Från spåkulan kom följande:
Göran fick ett svar av Spåkulan:
Det finns en viss spänning mellan dig och en person i din närhet. Tappa inte masken för tidigt. Det finns mer att lära.

Spågubben sa detta
Fortsätt kämpa! Det lönar sig. Det kommer bli bättre.

Och Lyckotabletten kom med detta glädjande besked
Begravning i sikte! Var beredd.

Ja som sagt allt går att tolka som man vill och inte är det något vetenskapligt heller så man behöver överhuvudtaget inte bry sig det minsta men med de bilder och tankar man idag hade så får det ändå en viss mening allt man ser och hör.

Nu tänker jag hur som helst ta pojkarna till Lindberg då vi är bjudna på mat hos min mor idag. Så vi får väl se hur dagen fortlider. Och hur det än är med tankarna och att allt detta låter dystert som jag skrivit så är känner jag mig trotts allt inte så. Men något är på gång det känner jag på mig och något kommer snart att hända. Vet inte riktigt vad bara men det känns som jag står i ett vägskäl. Tveksam men ändå stark på något vis. Ja, jag fattar heller ingenting av det men som sagt något kommer att hända.


Inga kommentarer: