Nu är man på gång.

Ja äntligen har vi dragit igång med ridprojektet på skolan och gud så kul det var. Idag var det lite genomgångoch vi fick testa lite olika grunder och lite allmän teknik.Vi var idag sju stycken förväntansfulla lärare. Dock fanns en som ridit mycket så hon får vi räkna bort som nybörjare. Klassar de mig som proffs som ridit en gång tidigare så vet jag inte vad man ska kalla henne.

Men nu blir det till att köpa sig lite ridkläder, alla har sagt det var nybörjare och jag var den enda utan ridbyxor så det måste vi ändra på, om man nu inte ska satsa på chaps och hatt direkt vill säga.

För nog kan jag säga att man känner sig lite biten av detta så det är ingen engångsföretelse, och nu är det ju så att mina elever har varit på mig ett längre tag och tjatat att jag ska följa med dem och rida då eleverna på skolan kan få rida om de har en lärare med sig. Och de behöver ju inte tjata så väldigt mycket om jag säger så.

Detta är dock inte hästelever utan mina SP-elever som vill att jag ska följa med och vara med dem så man får väl se det som ett gott tecken på att de vill ha enmed.

Dagens lektion skulle vara med full säkerhet enligt läraren så någon skulle alltid hålla i hästarna åt oss, jo visst ja. Av någon anledning så brukar de bli fri ridning för min del, om det nu beror på förtroende från instruktör eller vad det nu är ska jag

dock låta vara osagt.

En av bilderna visar ju tydligt på vilken fast handtag min hjälpreda har o

m hästen :-)

Min kompanjon idag var en 17 årig valack (skäms lite för jag kom inte ihåg namnet på honom).

Det vi fick prova på var att t.ex. rida i slalom, tvära svängar i fyrkant och så ännu tvärare svängar mellan bommar. Och jag måste säga att det gick över förväntan då min häst gjorde precis som jag ville och gick mycket snällt mellan alla hinder.

Även travet gick sådär idag men har fortfarande lite att träna på detta med flytet men det kommer. Klar förbättring var det i alla fall mot mitt första försök i somras på min brors nordsvenska hingst Aldermarin, då vi två inte riktig var ett med varandra om man säger så.

Måste ju också ge en eloge till Amanda som har tagit på sig detta ansvar att driva detta som sitt projektarbete under dessa två terminer.

Och allt ska i slutändan avslutas med en allmän uppvisning i skolans körhus.

Nu kan sägas att det fanns publik även idag men jag vet inte om de blev lite besvikna för det hördes inget skratt från läktaren i alla fall, skratten stod vi själva för men det berodde nog mest på att vi själva hade så himla kul.

Sista bilden är våra nöjda och glada instruktörer. Anita (hästlärare på skolan) och Amanda (elev och projektledare)